(J d 5
Utrikes-Nyheter.
Från Hamburg telegraferades i fredags föl-
jande meddelanden från Norddeutsches Tele.
graphbureau: Från London meddelas unde
den 17 dennes: Med anledning af den i alla
tidningar omtalade planen till anläggande a!
en fransk-amerikansk telegrafkabel, hvartill
Erlanger i Paris och Reuter i London påstå
sig hafva erhållit uteslutande koncession, med-
dela amerikanska tidningar af senaste post-
datum följande upplysningar om deltagarnes
antecedentia:
1) Erlanger är en svärfar till Slidell och var
bankir för de konfedererade.
2) Reuter förvandlade genom sina falska tele-
grammer under upprorskriget Nordstaternas
segrar till nederlag och alla Sydstaternas neder-
lag till segrar.
Dessa fakta antyda, att nu ifrågavarande före-
tag är fiendtligt mot Amerika. Detta bevisas
också af det sätt, på hvilket den genom en kej-
serlig kupogörelse utnämnde kontrollkomiten är
sammansatt; den består nemligen af Drouyn de
Lhuys, hvilken såsom utrikesminister under det
amerikanska borgarekriget agiterade för, att
Frankrike och de andra europeiska makterna
skulle intervenera till förmån för Sydstaterna; vi-
dare af vice amiral Trehouart, som äfven var fiendt-
ligt stämd mot unionen, och af Elie de Beau-
mont. En sammansättning af dylika, mot Amerika
fiendtliga elementer har en politisk bevekel-
segrund. Amerika kan aldrig gifva en Reuter
och en Erlanger tillåtelse att föra deras kabel
i land på amerikansk botten.
Erlanger har gjort; sig skyldig till underslef
mot den amerikanska regeringen ock derföre
skall denna sannolikt konfiskera all egendom,
af hvad namn den vara må, som han någonsin
kommer i besittning af på amerikansk botten.
Berlingske Tidende, efter hvilken vi åter-
gifvit ofvanstående telegram, yttrar i anledning
af detsamma: Allt detta låter mycket hotande
för det fransk-amerikanska telegrafbolaget, som
först i dessa dagar offentliggjort sin prospekt
till aktieteckning (30 millioner francs eller
1,200,000 pd st. i 60,000 aktier om 20 pd st.
eller 500 francs) i Paris, Berlin, Hamburg, Bre-
men, Amsterdam och Newyork; — men det hela
har kommit fram under så besynnerlis form, att
man måste tillsvidare uppskjuta sitt omdöme.
Det är redan misstänkt, att der blott i allmän-
het talas om amerikanska blad, som göra
de nämnda protesterna gällande mot den fransk-
amerikanska telegrafanläggningen; derjemte är
det omisskänneligt, att ett så häftigt och passio-
neradt språk väl kan finnas i en radikal tid-
ning, men svårligen i ett officielt dokument, och
slutligen, att det hela smakar temligen starkt
af en börsspekulation, som skall bringa det fran-
ska bolagets aktier att sjunka, eller kanske
hämma hela företaget. I London och Newyork
finnas utan tvifvel många akticegare i den redan
befintliga transantlantiska telegraflinien, hvilka
frukta den franska konkurrensen och gerna sätta
allt i rörelse för att störta detta företag. Af-
ven konkurrerande europeiska telegrafbyråer
kunna möjligen hafva sitt intresse i att kolpor-
tera tendensiösa uppgifter. Som sagdt är, heia
saken tarfvar närmare upplysning. — Det före-
slagna engelska priset har tillsvidare beräknats
för enkel depesche till 2 pd st. (50 frans), me-
dan det engelsk-amerikanska bolaget, såvidt
bekant är, ännu tager 3 pd 7 sh.
Rörande ett vildt uppträdde, som nyligen före-
kommit mellan en egendomsegare i Irland och
hans arrendatorer, innehålla de engelska tid-
ningarna följande: I Ballycohbey vid Tippe-
rary ligger en stor egendom, som är fördelad
mellan 20 arrendatorer, hvilka hafva det bästa
rykte om sig att vara driftigt folk och punktliga
betalare. Denna egendom inköptes af William
Scully, hvilken ville aftvinga arrendatorerna
eu öfverenskommelse. som tillät egendomsegaren
att efter endast tre veckors uppsägning kunna drif-
va hvarje arrendator på porten. Dessa vägrade
emellertid att ingå på dessa vilkor. Han begaf sig
derföre, åtföljd af två förvaltare och 9 beväpnade
polismän, till Ballycohey, för att uppsäga samt-
liga arrendatorerna. Han stötte på motstånd;
omkring 40 man hade sammanhopat sig, och
dessa gåfvo eld på honom och hans sällskap,
hvarvid en förvaltare och en polisman dödades,
den andre förvaltaren och tre polismän sårades,
och Scully sjelf erhöll tre betänkliga sår. Det
var en formlig batalj, ty de anfallna besvarade
elden, men måste slutligen rymma fältet med
qvarlemnande af sina döda. Efter den första
undersökningen inför rätta yttrade sig juryn så-
lunda: William Scullys förfaringssätt mot sina
arrendatorer är högeligen att ogilla, och ju förr
lagstiftningen gör sådana tilldragelser till en