Utrikes-Nyheter. Ett af Frankrikes rikaste och berömdaste vindistrikter, egendomen Chateau-Lafitte med tillhörande vinberg och jord, såldes den 8 dennes i Paris å oftentlig auktion och inropades af baron James Rothschild för en summa af något öfver 3 millioner rår. Från Wien telegraferades till Berlingske Tidende i Köpenhamn den 15 dennes, att, enligt ett telegram från Scutach (2), det derstädes kommit till en blodig sammanstötning mellan den kristna befolkningen och turkarne med anledning af den förras förtryckande, Turkiska trupper måste ingripa för att återställa lugnet, hvarförinnan dock många blifvit dödade och sårade. Den engelska medicinska tidskriften The Lancet meddelar, att drottning Victoria på sednaste tiden haft upprepade anfall af svimningar och kramp, och att hon af denna orsak på läkares tillrådan företagit resan till Schweiz för att stärka sig i dess bergsluft. Under rubrik Efterskrift till Usedomska depescherna skrifves till Wiener-tidningen N. fr. Pr. från London: År 1862 hade franska regeringen i förening med den italienska börjat studera ungerska frågan. Detta var på en tid då prins Napoleon ännu bedref den slaviska nationalitets-propagandan och underhöll czecbiska, kroatiska och serviska förbindelser. Då var i Turin hr Ratazzi, bonapartismens förtrogne, vid styret. En dag framställde Ratazzi till Garibaldi på Caprera en anhållan att oförtöfvadt komma öfver till Turin; man hade ett nögvigtigt meddelande att göra honom. Garibaldi kom, och ministern utvecklade för honom hufvudsakligen följande: ,Ett krig är tillämnadt mot Österrike, i hvilket Italien kunde bemäktiga sig Venedig; Frankrike har samtidigt för afsigt att göra ett anfall mot Rhen, för att åt sig vinna venstra Rhenstranden. En fransk hjelpkår skulle uppträda i Öfra Italien ; Italien, å sin sida, skulle förbinda sig att sända en kontingent af sina trupper till Rhen. På det att Österrike nu icke skulle kunna använda sin fulla kraft söderut, måste man sända en expedition till östra kusten af Adriatiska hafvet, öfver hvilken man ville erbjuda general Garibaldi befälet. Expeditionen kunde operera på det sätt, att Ungerns och Turkiets slaviska befolkningar samtidigt komme i rörelse. På slaverna måste man framför allt stödja sig, och för ett sådant revolutionens verk vore Garibaldi den bäst passande. För att slutligen genast gifva den franska regeringen underpant, föreslog man