rättning om att få den förrättningsman han begär,
hvilken rättighet inskränkis genom förnyade nådiga
skiftesstadgar, måtte småningom upphöra, heldst
hvarje tjensteman, som erhåller ordinarie plats
måste antsagas kunna utföra derstädes förekommande
och till tjensten hörande göromål; och
att t:li förenämnda aflöningar anväades hvad som
besparas genom indragning al ena styrelsen, utgå-
ende anslag till skogsstaten och ekonomiska karte-
verket, andre landtmätarelönerna och så stor del
af bränvinsmedlen, som antagligen erfordras för
att genom hushåliaingssällskapea insamla uppgif-
rerna för jordbruksstatistiken.
Hufvudsskliga fördelarne af en sådan omorganisa-
tion skulle enligt min tanka blifva:
att riket äfven för framtiden hade, hvad det ej
kan undvareg, en tjenstemannakår, som vore spridd
öfver hela landet, kunde utföra förekommande landt-
måterigöromål, vårda och indela skogarne, under-
hålla ekonomiska karteverket och jordbruksstati-
stiken ;
att landets skogar antagligen kunde, som sig bör,
vårdas och indelas, hvilket ej kan medbinnas af
den fåtsliga skogs- eller jägeritjenstemanpnakåren;
att rikets ekonomiska karteverk kunde fullbordas
inom kortare tidrymd än nu är fallet samt fram-
gent underhållas;
att jordbruksstatistken kunde blifva tillförlitligare
och, bvad den bör vara, en årlig uppgift på rikets
jordbruksafkastoving m. m;
att landtmäteri- och skoasatyrelsen kuvde erhålla
full sysselsättniovg och sådana fasta platser att deras
framtid vore betryggad; och
att staten genom att bespsra utgifterna för ena
styrelsen och att ordoa föråållandena på ofvan an-
tydt zätt, skulle få ofvannämnde arbeten sannolikt
väl och ändzmålsenligt utförda, utan att behöfva
lex na några nya anslag.
Men skulle, emot förmodan, oöfverstigliga hinder
finnas för skogs- och landtmäteristaternas förr eller
senare sammanslående, synes dock riket ändå böra
indelas i t. ex. 100 lsndimäteridistrikter och ba-
sättas af landimätare, med de skyldigheter och rät-
tigheter utom i afseende å rzkogarnes vård och
indelning, hvilka ofvan pämnas.
Då emellertid hels denna fråga fordrar en myc-
ket grundlig bebandling och då dessa mina rader
blott antyia min åvigt buru frågan ungefärligen
bör ordnas, vågar jag nu endast föreslå:
att landtmäteriföreningen måtte låta bestyrelsen
affärda en underdånig skrifvelse och deri, med an-
förande af hvad som nu hbufvudsakligen förekom-
mit och i allmänhet gillats af förenivgen rörande
landtmäterikårens omorganisation och verksamhet,
underdånigt anhålla att kungl. maj:t täcktes inå-
der tillsätta en komitå, bestående äfven af några
landtmätare, helst från skilda delar af riket, för
att utreda alla på frågan inverkande förhållanden,
och afgifva förslag, samt låta bero med frågan om
indragning af öfveringeniörg- och andre landtmätare-
tjensterna intill dess komit6as utlåtande hunnit
inkomma.
Stockholm den 3 aug. 1868.
J. E. Nyström.