Landtbhbruksmötets öfverläggningar. I går kl. emellan 9 och 10 f. m. hade möte allmän sammankomst å slöjdskolans stora hörsal. Till en början föredrogos frih. Hermelin: af oss redan i går omnämnda motioner. Der förra af dessa, eller den om åtgärders vidtagande mot en befarad hungersnöd blef, enär den ej ansågs böra af ett landtbruksmöte behandlas, lemnad utan afseende, hvaremot den senare, eller den frågan, huruvida resultaterna af den nuvarande landtmannaexpositionen äro ett sannt uttryck af svenska jordbrukets ekonomiska tillstånd, — skulle behandlas, sedan de öfriga ämnena varit föremål för öfverläggning. Derefter föredrogs ett förslag till stadgar för allmänt svenskt landtbruksmöte. Utan anmärkningsvärd diskussion biföllos samtliga punkterna, med andantag af den 10:de, uti hvilken föreslagits, att mötet skulle såsom hittills välja ordförande och v. ordförande uti de särskilda sektionerna. På framställning af landshöfdingen Hamilton beslöts, att detta stadgande skulle atgå samt att bestyrelsen skulle utse ordförande och v. ordförande. Slutligen företogs till behandling första öfverläggningsämnet, som lyder: Har senare årens kreatursexport visat någon fördelaktig inverkan på jordbruket i allmänhet, och äro några ytterligare åtgärder till befrämjande af denna export af behofvet påkallade. Under den temligen långa oc lifliga diskussionen öfver denna fråga framhöll professor Hjalmar Nathorst betydelsen af denna export för vårtlandtbruk. Ensamt från Skåne hade nemligen under förlidet år utskeppat ej mindre än 10,000 nötkraatur, 5,000 får, 1,300 hästar samt 3,000 svinkreatur. Denna stora afsättning hade verkat ganska fördelaktigt äfven för de mindre jordbrukarne, och ingen branche af landthushållningen hade gått så framåt som kreatursgödningen. . Något annat svar än ja på första delen af denna fråga, eller huruvida den omnämnda exporten vore för landet fördelaktig, kunde ej gifvas. Ingen af de efterföljande talarne uttryckte någon motsatt åsigt. — Deremot voro meningarne något delade om de medel, som för befrämjandet af detta ändamål borde vidtagas. Prof. Nathorst förordade en direkt kommunikation mellan England och Malmö. Exporten ginge nu öfver Danmark och Tyskland, hvarigenom afnämarne fingo vidkännas stora och onödiga omkostnader. Mot detta förslag framställdes af andra talare åtskilliga anmärkningar, hufvudsakligen af det innehåll, att kostnaderna för den föreslagna kommunikationen komme att öfverstiga fördelarna samt att exporten numera befunne sig på den ståndpunkt, att den borde lemnas åt sig sjelf, då affären, i händelse den bure sig, nog skulle utan särskilda åtgärder utveckla sig. Mötet uttalade som sin åsigt den önskan, att den ifrågavarande exporten borde befordras genom beredande af kommunikationer. De herrar, som deltogo uti diskussionen voro professorerna Arhenius och Nathorst samt hrr Juhlin-Dannfelt och Kylberg på Ryssbylund. Derefter sammanträdde Sektionen för åkerbruket. KI. 10 f. m. Ordförande: öfverhofstallmästaren Braunerhjelm, v. ordtörande: frih. A. C. Raab. Första frågan: Då täckdikning i åtskilliga delar af vårt land ännu är ganska litet använd, och detta förhållande torde böra i första rummet tillskrifvas den stora allmänhetens misstroende mot det lönande i nämnde dyrbara arbete på annan än vattensjuk jord, så frågas, om täckdikningen, der den rätt utförts på icke vattensjuk jord, visat sig lönande, samt i sådant fall hvilka väsentliga fördelar den medfört ? besvarades af hr Åkerman uti ett längre skriftigt föredrag. Bland fördelarne af täckdikningen omnämndes, att arealen ökas genom de öppna dikenas fyllning; att en stor besparing i arbetet uppkomme derigenom att man slipper de senares rensning; att den täckdikade jorden vättre motstår såväl torr som varm väderlek; utt skörden blir bättre å täckdikad jord m. m. Som mötets åsigt angående denna sak antogs rice ordförandens framställda proposition, att äckdikningen, der den rätt utförts på icke vat.ensjuk jord, visat sig löpande samt åstadkomnit väsentliga fördelar. Den andra frågan, som framställdes, hade öljande lydelse: Hvilka i handeln förekomnande artificiella gödningsämnen kunna med seende på billighet i: priset och verkan på lika jordmåner och säden anses fördelaktigast? Landtbruksakademiens kemist, hr Miller, upprädde och sökte i ett längre anförande, som ikväl ej hann afslutas inom den för sektionens ammanträde bestämda tid, visa de olika slagen vf de artificiella, eller, som tal. kallade dem, le merkantila gödningsämnenas värde, beskafTERRASSER TRES DRAS MISSAR man avänrnrda mad on lönn lIläctnauvwna A12 I