Landtbhbruksmötets öfverlägg-
ningar.
I går kl. emellan 9 och 10 f. m. hade möte
allmän sammankomst å slöjdskolans stora hör-
sal. Till en början föredrogos frih. Hermelin:
af oss redan i går omnämnda motioner. Der
förra af dessa, eller den om åtgärders vidta-
gande mot en befarad hungersnöd blef, enär den
ej ansågs böra af ett landtbruksmöte behand-
las, lemnad utan afseende, hvaremot den senare,
eller den frågan, huruvida resultaterna af den
nuvarande landtmannaexpositionen äro ett sannt
uttryck af svenska jordbrukets ekonomiska
tillstånd, — skulle behandlas, sedan de öfriga
ämnena varit föremål för öfverläggning.
Derefter föredrogs ett förslag till stadgar för
allmänt svenskt landtbruksmöte. Utan anmärk-
ningsvärd diskussion biföllos samtliga punkterna,
med andantag af den 10:de, uti hvilken föresla-
gits, att mötet skulle såsom hittills välja ord-
förande och v. ordförande uti de särskilda sek-
tionerna. På framställning af landshöfdingen
Hamilton beslöts, att detta stadgande skulle atgå
samt att bestyrelsen skulle utse ordförande och
v. ordförande.
Slutligen företogs till behandling första öfver-
läggningsämnet, som lyder: Har senare årens
kreatursexport visat någon fördelaktig inverkan
på jordbruket i allmänhet, och äro några ytter-
ligare åtgärder till befrämjande af denna export
af behofvet påkallade. Under den temligen
långa oc lifliga diskussionen öfver denna fråga
framhöll professor Hjalmar Nathorst betydelsen
af denna export för vårtlandtbruk. Ensamt från
Skåne hade nemligen under förlidet år utskep-
pat ej mindre än 10,000 nötkraatur, 5,000 får,
1,300 hästar samt 3,000 svinkreatur. Denna
stora afsättning hade verkat ganska fördelak-
tigt äfven för de mindre jordbrukarne, och ingen
branche af landthushållningen hade gått så fram-
åt som kreatursgödningen. . Något annat svar
än ja på första delen af denna fråga, eller hu-
ruvida den omnämnda exporten vore för landet
fördelaktig, kunde ej gifvas. Ingen af de ef-
terföljande talarne uttryckte någon motsatt åsigt.
— Deremot voro meningarne något delade om
de medel, som för befrämjandet af detta ända-
mål borde vidtagas. Prof. Nathorst förordade
en direkt kommunikation mellan England och
Malmö. Exporten ginge nu öfver Danmark och
Tyskland, hvarigenom afnämarne fingo vidkän-
nas stora och onödiga omkostnader. Mot detta
förslag framställdes af andra talare åtskilliga
anmärkningar, hufvudsakligen af det innehåll,
att kostnaderna för den föreslagna kommunika-
tionen komme att öfverstiga fördelarna samt att
exporten numera befunne sig på den ståndpunkt,
att den borde lemnas åt sig sjelf, då affären, i
händelse den bure sig, nog skulle utan särskilda
åtgärder utveckla sig. Mötet uttalade som sin
åsigt den önskan, att den ifrågavarande expor-
ten borde befordras genom beredande af kom-
munikationer. De herrar, som deltogo uti dis-
kussionen voro professorerna Arhenius och Nat-
horst samt hrr Juhlin-Dannfelt och Kylberg
på Ryssbylund.
Derefter sammanträdde
Sektionen för åkerbruket.
KI. 10 f. m. Ordförande: öfverhofstallmästa-
ren Braunerhjelm, v. ordtörande: frih. A. C.
Raab.
Första frågan: Då täckdikning i åtskilliga
delar af vårt land ännu är ganska litet använd,
och detta förhållande torde böra i första rum-
met tillskrifvas den stora allmänhetens miss-
troende mot det lönande i nämnde dyrbara ar-
bete på annan än vattensjuk jord, så frågas,
om täckdikningen, der den rätt utförts på icke
vattensjuk jord, visat sig lönande, samt i så-
dant fall hvilka väsentliga fördelar den medfört ?
besvarades af hr Åkerman uti ett längre skrift-
igt föredrag. Bland fördelarne af täckdiknin-
gen omnämndes, att arealen ökas genom de
öppna dikenas fyllning; att en stor besparing i
arbetet uppkomme derigenom att man slipper
de senares rensning; att den täckdikade jorden
vättre motstår såväl torr som varm väderlek;
utt skörden blir bättre å täckdikad jord m. m.
Som mötets åsigt angående denna sak antogs
rice ordförandens framställda proposition, att
äckdikningen, der den rätt utförts på icke vat-
.ensjuk jord, visat sig löpande samt åstadkom-
nit väsentliga fördelar.
Den andra frågan, som framställdes, hade
öljande lydelse: Hvilka i handeln förekom-
nande artificiella gödningsämnen kunna med
seende på billighet i: priset och verkan på
lika jordmåner och säden anses fördelaktigast?
Landtbruksakademiens kemist, hr Miller, upp-
rädde och sökte i ett längre anförande, som
ikväl ej hann afslutas inom den för sektionens
ammanträde bestämda tid, visa de olika slagen
vf de artificiella, eller, som tal. kallade dem,
le merkantila gödningsämnenas värde, beskaf-
TERRASSER TRES DRAS MISSAR
man avänrnrda mad on lönn lIläctnauvwna A12 I