man uppgick till mer än 1,500 rubel. Ju-
darne uppsatte nu en besvärsskrift till ståthål-
laren Kauffmann och en judisk deputation af 6
borgare begaf sig till Wilna, för att till ståt-
hållaren öfverlemna densamma. Denne delgaf
guvernören i Grodno judarnes besvär, hvilka
föranledde denne embetsman att ådöma hvar och
en af de delegerade 25 rubels böter och hvarje
husegare 10 rubels dito. Efter utståndet, nådigt
straff, begaf sig. deputationen till inrikesmini-
stern för att afbörda sig sina och sina kommit-
tenters besvär. Ministern remitterade besvären
till ståthållaren Kauffmann och denne i sin ord-
ning remitterade dem till guvernören i Grodno.
För tredje gången dömdes alla husegare att
betala 10 rubels böter och för andra gången de
delegerade att betala 25 rubels dito. De för-
tviflade judarne vände sig nu till kejsaren för
att klaga sin nöd. Kejsaren. infordrade guver-
nörens förklaring. Denne ådömde nu för fjerde
och tredje gången respektive 10 och 25 rubels
böter, samt tvang alla stadens borgare att under-
skrifva en till honom ställd adress, i hvilken de
kallade honom sin välgörare och utnämnde ho-
nom still, hedersborgare istaden Grodno. Denna
adress skulle öfversändas till kejsaren i stället
för förklaring. Men judarne tappade icke huf-
vudet, utan begåfvo sig personligen till Peters-
burg för att förklara, att de blifvit tvingade till
att. underskrifva adressen. Guvernören hade
nemligen låtit kalla till sig alla borgare, och
låtit omringa byggnaden med kosacker, framlagt
den redan färdigskrifna adressen till underskrift
och hotat de motspänstige med knut. Den korre-
spondent, som berättar ofvanstående prof på
asiatisk kommunalstyrelse, förmäler icke, hvad
följden blef af judarnes uppvaktning hos kej-
saren,
— Man kan svårligen tänka sig en mera me-
lankolisk anblick, än den engelska ötver- och
underhuset erbjödo den 27 sistl. juli. Under
det att i det förra diskuterades motionen om
mutsystemets afskaffande vid val till represen-
tanter, voro icke stort mer än, ett dussin lorder
församlade i det stora sessionsrummet, deraf
tre, lord Russel inberäknad, tillhörde oppo-
sitionen.. Åhörareläktaren var tom, inga damer
funnos på läktaren, referenternas antal var id-
skränkt till hälften af det vanliga, gasen var
nedsatt för värmens skull och värmen odräglig
trots det att gasen var nedsatt. En liknande
anblick erbjöd underhuset. Äfven der voro,
under det att sir Northeote framlade sin indi-
ska budget, ingen gång öfver 30, Oftast endast
20, och stundtals endast 18 medlemmar inne i
salen, af hvilka två sofvo oskuldens sömn och
således icke böra medräknas. Till och med
Disraeli aflägsnade sig långa stunder, och hvad
John Stuart Mill beträffar, kan icke med be-
stämdhet afgöras, huruvida han sof, slumrade
eller drömde vaken. Mill försummar aldrig nå-
gon session, för att föregå de yngre represen-
tanterna med godt exempel.
