vi fördenskull uppskjuta till I morgon. Viöfvergå i stället till redogörelsen för mötets afslutande, men böra innan dess omnämna några särskildt fattade beslut. Under mötets andra dag hade en komitå blifvit tillsatt, bestående af hrr Augustinson och Rosenberg från Sverge, Haslund och Aars från Norge samt Kraiberg och Bajer från Danmark, för att uttala sig rörande tiden och platsen för ett ifrågasatt allmänt nordiskt folkskolemöte. Komiterade hade förslagit för detta ändamål till ställe Göteborg och tid sommaren 1871. Mötet, som gillade att ett sådant möte borde hållas, biföll det förra, men förändrade tiden till år 1870. Efter många afsägelser och mycket bråk utsågos till svenska ledamöteri den komitt, som skulle förbereda detsamma: hrr Siljeström Mejerberg, Rundbäck, Rosenberg och prof. grefve Hamilton, Tvenne andra komitter hede blifvit tillsatfa, den ena, bestående af skollärarne Zindahl, Nyren, Berg, Ekström och Österlund, för att utlåta sig öfver det af en kungl. komit6 uppgjorda förslaget om en enkeoch pupiltkassa för folkskollärare, den andra, bestående af seminariirektorn Norln, riksdagsman Rosenberg och skolläraren Ljungh för att yttra sig om ett par ingifna förslag till läroböcker i religionsundervisningen. Den förra komitens utlåtande underkändes på yrkande af hr Rundbäck; den andra hade underkänt de inlemnade förslagen. Det fjerde svenska folkskolemötet beslöts, efter något ventilerande om företrådet af Malmö, Lund och Norrköping, skola hållas i Lund 1871. Till ledamöter i bestyrelsen utsågos prosten Feuk, kyrkoherden Qviding, hr Rosenberg, skolinstruktören Forssen, seminariiföreståndaren Wåhlin och skolföreståndaren Ljungh, med rättighet att i händelse af behof komplettera sig. Sedan frågan om mötesprotokollens tryckning m. m. blifvit afgjord, afsjöngos af en norsk kör verser till Sverges folkskollärare, författade af Njaal, och uttalades norrmännens afskedshelsning till ordföranden och mötet på ett varmt och anslående sätt af hr Mikaelson från Christiania, samt danskarnes tack af hr Kraiberg. Begge dessa tal. gingo i en vid detta tillfälle lätt förklarlig skandinavisk riktning, och hr Kraiberg ansåg till och med lämpligt att söka erhålla en opinionsyttring af mötet till förmån för nordsleswigarne, hvilken appell likväl bemöttes med tystnad. — Herr Cygneus höll ett längre tal å finnarnes vägnar. Ordföranden utsade i ett uti bunden torm hållet föredrag sitt afsked till mötet, hvarefter den gamle major von Schantz till sist framförde mötets tacksamhet till ordföranden och bestysrelsen. Mötet afslutades klockan half 9 med en bön af ordföranden samt afsjungandet af en psälmvers. i