vi fördenskull uppskjuta till I morgon. Viöfvergå
i stället till redogörelsen för mötets afslutande,
men böra innan dess omnämna några särskildt
fattade beslut.
Under mötets andra dag hade en komitå blif-
vit tillsatt, bestående af hrr Augustinson och
Rosenberg från Sverge, Haslund och Aars från
Norge samt Kraiberg och Bajer från Danmark,
för att uttala sig rörande tiden och platsen för
ett ifrågasatt allmänt nordiskt folkskolemöte.
Komiterade hade förslagit för detta ändamål till
ställe Göteborg och tid sommaren 1871. Mötet,
som gillade att ett sådant möte borde hållas,
biföll det förra, men förändrade tiden till år
1870. Efter många afsägelser och mycket bråk
utsågos till svenska ledamöteri den komitt, som
skulle förbereda detsamma: hrr Siljeström
Mejerberg, Rundbäck, Rosenberg och prof.
grefve Hamilton,
Tvenne andra komitter hede blifvit tillsatfa,
den ena, bestående af skollärarne Zindahl,
Nyren, Berg, Ekström och Österlund, för att
utlåta sig öfver det af en kungl. komit6 upp-
gjorda förslaget om en enke- och pupiltkassa
för folkskollärare, den andra, bestående af semi-
nariirektorn Norln, riksdagsman Rosenberg och
skolläraren Ljungh för att yttra sig om ett par
ingifna förslag till läroböcker i religionsunder-
visningen. Den förra komitens utlåtande under-
kändes på yrkande af hr Rundbäck; den andra
hade underkänt de inlemnade förslagen.
Det fjerde svenska folkskolemötet beslöts,
efter något ventilerande om företrådet af Malmö,
Lund och Norrköping, skola hållas i Lund 1871.
Till ledamöter i bestyrelsen utsågos prosten
Feuk, kyrkoherden Qviding, hr Rosenberg, skol-
instruktören Forssen, seminariiföreståndaren
Wåhlin och skolföreståndaren Ljungh, med rät-
tighet att i händelse af behof komplettera sig.
Sedan frågan om mötesprotokollens tryckning
m. m. blifvit afgjord, afsjöngos af en norsk
kör verser till Sverges folkskollärare, författade
af Njaal, och uttalades norrmännens afskeds-
helsning till ordföranden och mötet på ett varmt
och anslående sätt af hr Mikaelson från Chri-
stiania, samt danskarnes tack af hr Kraiberg.
Begge dessa tal. gingo i en vid detta tillfälle
lätt förklarlig skandinavisk riktning, och hr Krai-
berg ansåg till och med lämpligt att söka er-
hålla en opinionsyttring af mötet till förmån för
nordsleswigarne, hvilken appell likväl bemöttes
med tystnad. — Herr Cygneus höll ett längre
tal å finnarnes vägnar.
Ordföranden utsade i ett uti bunden torm
hållet föredrag sitt afsked till mötet, hvarefter
den gamle major von Schantz till sist framförde
mötets tacksamhet till ordföranden och bestys-
relsen.
Mötet afslutades klockan half 9 med en bön
af ordföranden samt afsjungandet af en psälm-
vers. i