ligen torra föredragen. Han fick deruti tillfälle
att yttra sin mening att staten baster og
binder undervisningen, att regeringarne vilja
göra folken till svin och att skollärarne
böra hafva rätt att köra inspektören på dörren;
han talade om den danske kamp for Slesvig,
om de tyske pedagoger och om den tyske
Absolutisme, om att vi skola afsvärja allt ryskt
och tyskt samt lägga sagorna, eddorna och
kämpavisorna som grundval för folkets bildning;
han hoprörde under stigande enthusiasm bi-
skop Thomas, Homår, Adam (Elenschläger,
Mårten Luther, Tegn6r, kung Salomo (och jag
höll på att tillägga: Jörgen Hattemager). Med
ett ord, det var ett tal hvars make man län-
ge icke hört. När tal. icke kunde skrufva upp
sig längre och derför slutade, helsades han vis-
serligen med bravorop, men äfven med starka
hyssningar. — Å andra sidan yttrade sig flera
talare i en ytterst konservatif syftning, såsom
kyrkoherdarne Pettersson och Hagberg; hvil-
ken sistnämnde till och med ansåg folkunder-
visningen, sådan den nu är, leda till irreligiositet
och ofosterländskhet.
Då meningarne synbarligen icke kunde sam-
manjemkas tillnågon bestämd resolution, beslöts,
att öfverläggningen endast skulle (till blifvande
forskares uppbyggelse) bevaras i protokollet.
Ett väckt förslag om att nästa år hålla ett
allmänt nordiskt folkskolemöte hänvisades till
en komitå, hvilken skall bestå af 2 svenskar,
2 norrmän och 2 danskar och utses vid fre-
dagsmötet. En annan komitå skulle vid samma
tillfälle utses för frågan om folkskolelärarnes
enke- och pupillkassa, och ytterligare en ko-
mitå skulle tillsättas för att granska ett par
ingifna förslag till religions-läroböcker, hvaremot
mötet afböjde ett förslag att skollärarne skulle
befatta sig med nykterhetssaken.
Ett telegram ingick från Bergen med hels-
ning från 120 derförsamlade lärare, hvilket be-
svarades, hvarefter man höll en kort bön och
sedan förfogade sig till den anordnade sexan,
der de sedvanliga skålarne och all annan van-
lig välfägnad förekommo. Jag slutar med att
göra den rättelsen, att det icke, såsom jag
förut uppgifvit, var Örebro stad, som gaf denna
agapåt för deltagarne i mötet, utan de svenska
medlemmarne deraf som dermed undfägnade
de utländska. Sexan hölls i slottsparken, som
var vackert illuminerad.
Andra dagens förhandlingar.
Åter en lång och tröttande samt till på kö-
pet alldeles resultatlös diskussion, som upptog
den dyrbara tiden under både för- och efter-
middagssammanträdet i torsdags! Det förefaller,
som den eller de, hvilka uppsatt öfverläggnings-
ämnena, mera haft ett nöje att utbreda sig öf-
ver saker och ting, som hafva ett närmare eller
fjermare samband med folkskolan, än att välja
distinkta och för öfverläggningarne praktiska
ämnen. Saken förvärras derigenom, att man till-
låter talarne att utan något återhåll dels för-
djupa sig i bottenlösa detaljer, dels sväfva ut i
obegränsade rymder.
Till en början befanns det vid början af tors-
dagssammanträdet nödvändigt att öfverhoppa frå-
gorna 2—4, såsom mindre vigtiga. Jag skulle
vara böjd att beklaga detta beslut hvad den
fjerde frågan angår, hvilken handlade om ele-
mentarskolans och folkskolans ömsesidiga ställ-
ning och den senares förmåga att emottaga en
eller tvenne klasser från den förra — om jag
icke med temlig visshet trodde mig kunna för-
utse, att resultatet af den diskussionen skulle
hafva blifvit lika obetydligt som af de andra.
Nu beslöt man sig emellertid att taga ihop med
5:te frågan, hvari det heter:
Småskolan är hos oss temligen ny iden form
den nu äger. Men den har redan vunnit ett all-
männare godkännande och beredt sig inträde nästan
öfverallt inom ganska kort tid. Den har visat sig
vara en nödvändig inrättning, såsom förberedelse
för den egentliga folkskolan, emedan denna nu kan
utveckla en raskare, säkrare och mera utvidgad
verksamhet, då lärarens tid och bästa krafter ej
behöfva förslösas genom innötande af de aldra för-
sta elementerna i barnundervisningen, såsom bok-
stäfvernas kännedom, stafning, innanläsning m. m.
De hos oss ofta långa afstånden göra, isynnerhet
under den hårdare årstiden, för de små barnen
svårt att besöka folkskolan. De behöfva en skola
på närmare bäåll, och detta kan oftast lätt åstad-
kommas genom en småskola. Men om man också
erkänner behofvet af dessa förberedande skolor,
återstår dock ännu att afgöra deras förhållande
till den egentliga folkskolan. Frågas derföre:
Hvilka undervisningsämnen böra i småskolan
meddelas och hvar bör gränsen sättas för den-
nas undervisning ? Bör småskolan ovilkorligt
först aenomgås, innan inträde i folkskolan be-
viljas 2
Det befanns emellertid, att flere af de talare,
som uppträdde, alldeles icke ville erkänna små-
på
anv huauslhahandan MaA dam
72 VR PGA TES SI