Skolväsendet I Sverge. Kyrkoherden i Winslöf, d:r Bergman, en varm och upplyst vän och befrämjare af folkskolan, har nyligen utgifvit en liten afhandling Om de danska folkhögskolorna, jemförda med de svenska högre folkskolorna, och hvari författaren slutligen framlägger det resultat, hvartill jemförelsen ledt honom. D:r Bergman omtalar först den i Kristianstads län uppståndna : rörelsen för införande der af en motsvarighet till de danska folkhögskolorna och derefterhvad d:r Aug. Sohlman mycket förtjenstfullt åtgjort för att bringa till stånd olika skolor äfven i andra delar af landet. Sedan d:r Bergman vidare nämnt att han sjelf på stället inhemtat kännedom om de danska folkhögskolorna, lemnar han en detaljerad beskrifning öfver dessas uppkomst och nuvarande ståndpunkt. Han jemför med dem de få folkhögskolorna i Sverge och finner dessa icke tjenliga samt motser deras indragande. I anledning deraf yttrar han följande behjertansvärda ord om undervisningsväsendet i detta lard: Ingen upplyst fosterlandsvän kan emellertid med lugn se strömmen af allmogens barn ledas in, först i städerna3 latinskolor och derefter in bland skaran af tjenstsökande. Dettavar väl ej meningen med de högre folkskolorna, då dertill lemnades statsanslag. Må man således icke mera yrka en fortsättning af dessa misslyckade försök. — Men grundtelet i hela vårt svenska skolväsen ligger dock, i vår tanke, mycket djupare. Vi hafva redan påpekat det. Man har först och främst förbisett skolans ksögsta mål, som i första rammet ju bör vara lefvande kristendom och i det andra varm fosterlandskärlek; och der man icke alldeles förbisett det, har man merendels endast dunkelt fått det i sigte. lmbetsmannabildningen har nemligen, såvidt vi kunnna förstå, i våra elementarskolor utgjort högsta målet, utan att man vanligen gjort sig fullt reda för ens, huru en rätt embetsmannabildning bör vara beskaffad. Följden