Skolväsendet I Sverge.
Kyrkoherden i Winslöf, d:r Bergman, en
varm och upplyst vän och befrämjare af folk-
skolan, har nyligen utgifvit en liten afhand-
ling Om de danska folkhögskolorna, jem-
förda med de svenska högre folkskolorna,
och hvari författaren slutligen framlägger
det resultat, hvartill jemförelsen ledt honom.
D:r Bergman omtalar först den i Kristi-
anstads län uppståndna : rörelsen för infö-
rande der af en motsvarighet till de dan-
ska folkhögskolorna och derefterhvad d:r Aug.
Sohlman mycket förtjenstfullt åtgjort för att
bringa till stånd olika skolor äfven i andra
delar af landet. Sedan d:r Bergman vidare
nämnt att han sjelf på stället inhemtat kän-
nedom om de danska folkhögskolorna, lem-
nar han en detaljerad beskrifning öfver des-
sas uppkomst och nuvarande ståndpunkt.
Han jemför med dem de få folkhögsko-
lorna i Sverge och finner dessa icke tjen-
liga samt motser deras indragande. I an-
ledning deraf yttrar han följande behjer-
tansvärda ord om undervisningsväsendet i
detta lard:
Ingen upplyst fosterlandsvän kan emellertid
med lugn se strömmen af allmogens barn ledas
in, först i städerna3 latinskolor och derefter in
bland skaran af tjenstsökande. Dettavar väl ej
meningen med de högre folkskolorna, då dertill
lemnades statsanslag. Må man således icke
mera yrka en fortsättning af dessa misslyckade
försök. — Men grundtelet i hela vårt svenska
skolväsen ligger dock, i vår tanke, mycket dju-
pare. Vi hafva redan påpekat det. Man har
först och främst förbisett skolans ksögsta mål,
som i första rammet ju bör vara lefvande kri-
stendom och i det andra varm fosterlandskär-
lek; och der man icke alldeles förbisett det,
har man merendels endast dunkelt fått det i
sigte. lmbetsmannabildningen har nemligen,
såvidt vi kunnna förstå, i våra elementarskolor
utgjort högsta målet, utan att man vanligen
gjort sig fullt reda för ens, huru en rätt em-
betsmannabildning bör vara beskaffad. Följden