ortsätta resan till Stockholm. Egaren, grossandlaren Cederlund, medföljde sjelf fartyget. Ny ångbåtskommunikation. Vid ammanträde å Börsen i torsdags bildades ett ytt ångbåtsbolag för besörjande af trafiken nellan huafvudstaden och norra delen af Lidinga samt Ryds och Danderyds socknar. Den .ugbåt, som för detta ändamål kommer att nvändas, är redan färdig och skall i sluet af denna månad börja sina turer. Den är ill större delen däckad och försedd med saong till skydd för passagerarne under regnväler, samt har 16 hästkrafters propellermaskin. Angbåten lär om söndag komma att göra en oroftur utåt den nya linien för att presenteras ör blifvande trafikanter. Ämngfartyget Göteborg varitorsdags annonseradt att försäljas å Göteborgs auktionskammare på exekutiv auktion, men försäljningen iterkallades. Nytt i bokhandeln. Om sången i folkskolorna, dess vigt och ändamål. Några anmärkningar af Jörgen Malling. Denna lilla bok, innehåller utom förord följande: 1:o. Musiken har en större betydelse för den stora allmänheten än någon af de andra sköna konsterna. 2:0. Föremålet för den folkliga musikundervisningen bör vara folkmusiken. 3:0. Det yppersta, ja, det enda medlet att befrämja folkmusiken är att göra dess litteratur tillgänglig för allmänheten. 4:0. De öfningar, hvarigenom barnen skola lära sig läsa musikskriften, måste kvila på läran om musikens toniska och rythimiska enhet. 5:0. Den vanliga notskriften grundar sig icke på läran om förhållandet till musikens toniska och rythmiska enhet, och kan derför icke begagnas vid öfningar, som hafva denna lära till grund och 6:0. Slutanmärkningar. I den fyrdubbla egenskapen af tonsättare, rånglärare, pedagog och skriftställare borde hr Malling vara den man som kunde verka mycket godt för sångundervisningen i våra skolor, derest han icke allt för mycket höll fast på den Chevska sångmetoden, hvilken, enligt vår åsigt, är en onödig omväg, som, i stället för att förenkla, försvårar undervisningen, synnerligast om man sedan vill lära eleverna notskriften, som är det musikaliska verldsspråket, och som följaktligen bör läras af alla som befatta sig med sång. Enligt Chevås metod öfvas endast C-duroch A-mollskolan, hvilka botecknas med siffror från 1 t.o.m. 8; dessa benämnas återigen med or. 2 I 4 5 6 7 den: Do. re. mi. fa. sol. la. ti, de höjas och sänpkas efter omständigheterna, men benämningen är lika i alla tonarter. Härigenom besparas eleven besväret att inlära de olika tonarterna; men detta mål kan äfven vinnas endast med siffror, om första tonen i hvarje tonart betecknas med 1, den andra 2 0. 8. v., hvilken göra benämningarne do. re. mi. etc. alldeles öfverflödiga. Denna ledning af siffror har i nära 50 år begagnats i Sverges skolor. Det var framl. prosten Dillner,som införde siffersången, jemfe det enkla instrumentet psalmodikan, som i landsorten ännu mycket begagnas. Flerfaldiga choralböcker, både enoch fyrstämmiga, äro utgifoa med sifferskrift, och begagnas i många folkskolor, och öfvergången från siffror till noter blir då ganska lätt. Hr Malling säger visserligen i förordet, ge 4:de sidan Jag önskade derför först och främst att kunna bidraga till åstadkommandet af en enig åsigt om hufvudsaken, och för att detta syfte må vinnas, måste min broschyr icke derjemte framträda som försvarare af bestämda metoder, ty genom stridigheter af mindre vigt aflägsnar man sig ofta från det mål man söker ernå: men i 5 pag. 27 af broschyren säger han redan i titeln: Den vanliga notskriften etc., se här ofvan, och försöker bevisa hvad i denna titel blifvit uttaladt, nemligen att notskriften ick e är lämplig att begagnasi folkakolorna, hvarefter han på flera ställen i boken förordar den Chevåska metoden, se pag. 31, 32,33, 37 och i alutet af boken heter det: Men medgifver man riktigheten af de här framställda åsigterna och blir det fråga om val af metod och skrifapråk på denna grundval, då är den Cheveska metoden pjelfskrifven till pröfning. Hr Malling må ursäkta, att vi anse det ingen sånglärare, som känner rätta vägen att genom Biffror underlätta läran om notskrift, tonträffoing och takt m. m., erkänner desea asigtera riktighet. Deremot kunna mångfaldiga bevis företes både från skolor i Stockholm och landsorten der lärjungar af 6 till 12 års ålder Järt sig sjunga efter noter fullkomligt säkert. Det vill emellertid synas, som om hr M. förändrat denna åsigtinnan hans broschyr var färdigskrifven, ty i Af 6, Slutnumärkningar, pag. 34, förordar han potskriften såsom högst nödvändig i skolan. Detta om tonskriften och metoden; hvad boken för öfrigt innehåller är så lärorikt och skrifvet med så varmt intresse för sjelfva saken, att dou bör studeras af alla sånglärare i skolorna. Ingen skall ångra att han utgifvit 50 öre för denna broschyr. Fäderneslandet för i dag gör naturligtvis gemensam sak med sin lilla broder Söndags-Ni3se i att utfula sig mot Dagens Nyheter. Tvillingparet Stora och Lilla Vov-vow, såsom de allmänneligen benämnas, har hittills fått nästan