HMonstutställningen. Bland historiemålningarne å nu pågående konstutställning upptager Katalogen först en af hr Oscar Andersson utförd bataljskildring: Gustaf II Adolf i slaget vid Mewe, ett arbete, hvars lifliga komposition, vackra gruppering och förträffligt tecknade och utförda hästfigurer vi förut haft tillfälle att uttrycka vår beundran öfver. Detta arbete, liksom samma unga konstnärs öfriga, innebar rika och glädjande löften om ett ärorikt och glänsande konstnärslif; men knappt var hans konstnärsbana böriad förrän den ock var genomlupen, förrän konstnären — en idgernas martyr — bruten och trött nedlade sin pensel, de förhoppningar han sjell hyst och hos andra väckt blefvo gäckade, de gifna framtidslöftena oinfriade; ty på de dukar, der den begåfvade Oscar Andersson ärnat åskådliggöra sina idger, målade döden plötsligt sitt betydelsefulla svarta kors, och — på vår konsthimmel slocknade en nytänd stjerna... Hr Ekvall har i Eric den helige, afböjande folkets anbud af skänker tagit ihop med ett ämne, som icke blott öfverstigit hans krafter utan uppenbarligen ej öfverensstämmer med hans skaplynne som konstnär. Då vi emellertid tro oss veta, att hr E. härvidlag ej behandlat ett sjelfvaldt ämne, utan endast fullgjort en beställning, vilja vi ej framställa de anmärkningar mot hans historietafla, hvartill vi kunna känna oss befogade, utan vända oss i stället och med nöje till en liten genretafla af samma hand: ,, Komministerns besök i ett adligt hus på landet; i hvilken hr E. — vi önska tro, fullt medvetet — visat på hvilken väg han kan med framgång pröfva och öfva sina krafter. Hr E. har vid flera föregående tillfällen visat vackra prof på kompositionsförmåga och korrekt teckning, egenskaper som äfven denna tafla ger tillkänna,