En påhelsning i Waxholm. (Från en tillfällig bidragare.) Äfven i år företog jag en utflykt till den lilla staden Waxholm. Jag önskade se hvad man roade sig med i denna tropiska sommarhettan; jag önskade se om staden gått framåt eller tillbaka, om den bibehöll sin vanliga trefiighet m. m.; och jag fann till min belåtenhet att det gamla goda var qvar, men att man i flera afseenden inrättat sig med ännu mera komfort än förut. De små täcka husen voro som vanligt snygga, och många försedda med balkonger och verandor, som nu äro på modet; gatorna jemnade och trädgårdarne yfviga och skuggrika; stränderna äro mest bebodda af sommargäster, hvilka i allmänhet lefva mera på sjön än uti skogen. Falks berömda hotell var sig likt i allt: ropert som en konungaborg eller en holländsk ajuta, smaklig mat och god uppassning m. m., RR putsadt och fejadt som vore det nytt för i år. Nå, badinrättningen? Äfven den var sig lik, hvarken försämrad eller förbättrad; bad af alla slag, undantagandes Gräfenbergerbad, serveras; men bassin-baden ha fått en farlig rival i inspektor Andersons rymliga badsumpar, som endast erfordrade duscher för att vara nummer ett. Jag gjorde en titt in i schweizeriet; men här mötte mig en stor förändring: kägelbanan var försvunnen och flyttad !ex trappa ned, dess forna rum är förenadt med de gamla schweizerirummen, hvilka blifvit utvidgade till ljusa och rymliga gästrum; dessutom står hela schweizerilokalen i samband med den glada societetssalen. — Källarmästaren Lindros, som arrenderat hela badhusegendomen, räknar sina aror från Hötorgskällaren i Stockholm, och jag behöfver då knappast tillägga, att man serveras här på ett sätt som har till följd att man snart återkommer. Hr Lindros vill att gästerna skola hafva godt, trefligt och vara nöjda. Han består musik, en god sextett af blåsinstrumenter, alla lördagar och söndagar; i societetssalen har han uppsatt en af pianofabrikören Jacobsons bästa baftlar, alla dagens tidningar äro tillgängliga,