mästaren, jag bara sa då jag träffa henne: ska du stå å dansa på Piperska murn nu igen, som du gjort förut, din snurra. Snurra, sir polismästarn, fick hon namn åf för flera år sen, för hon dansa spritt..., hm, förstås, för herrarne på murn, Piperska. Domaren. Ja, detta hör inte hit. Vill Örnell höra flera vittnen? Örnell. Jaha jag tackar, om jag får lof. Domaren. Då uppskjutes målet tills om fredag. Adjö nu. Ornell (nigande): Söta polismästare, låt mig få en polis med mig hem, för annars törs jag inte gå härifrån. Schultz (hotfullt svängande sitt parasoll bakom ryggen på Örnell): Åh, hon är minsann inte så rädd; det är bara när hon är full som hon står på hufvet som en käggelkung. Domaren. Ja, gån nu. Örnell sätter i väg med förvånande fart, efterföljd af Schultz, som håller parasollet i högsta hugg.