mästaren, jag bara sa då jag träffa henne: ska
du stå å dansa på Piperska murn nu igen, som
du gjort förut, din snurra. Snurra, sir polis-
mästarn, fick hon namn åf för flera år sen, för
hon dansa spritt..., hm, förstås, för herrarne
på murn, Piperska.
Domaren. Ja, detta hör inte hit. Vill Örnell
höra flera vittnen?
Örnell. Jaha jag tackar, om jag får lof.
Domaren. Då uppskjutes målet tills om fre-
dag. Adjö nu.
Ornell (nigande): Söta polismästare, låt mig
få en polis med mig hem, för annars törs jag
inte gå härifrån.
Schultz (hotfullt svängande sitt parasoll bakom
ryggen på Örnell): Åh, hon är minsann inte
så rädd; det är bara när hon är full som hon
står på hufvet som en käggelkung.
Domaren. Ja, gån nu.
Örnell sätter i väg med förvånande fart, efter-
följd af Schultz, som håller parasollet i högsta
hugg.