Bref från landsorten. Mariefred den 30 juni. De furstliga gästernas besök på Gripsholm. Du bör veta, älskade Martina, att här har tilldragit sig någonting stort. Spänn upp ögonen och läs redigt och klart den oerhörda nyheten. — Här har i dag varit furstligt besök på fripshölm. Åh, var det inte värre? hör jag dig helt harmsen utropa. — Hml!... tänk!... liksom om icke det skulle vara tillräckligt. Vi sutto, efter nyss slutad middagsmåltid, i vår goda ro, d. v. s. vi motionerade våra lungor, för bättre matsmältnings skull, då fröken C., den snälla menniskan, kom med andan i halsen, flåsande och stammande: Ni vet inte... ni ...i slottet är fullt med... prinsar... och prinsessor ... de ha kommit sjöledes... Adjö med er!... Kom... Skynda er!... Och så for hon af. Der blef en rörelse, må du tro. Hvar är min hatt? — Vänta tills jag får sehalen på mig. — Gå med mig, Laura. — Söta tant, kom!! — — Och så rakade allesammans i väg bortåt parken. Verklig sanning. Der låg Sköldmön, kungens egen lilla ångslup, men något mer syntes icke, a