:skiljsmässoårets slut, besökte den andra, att straf-
fas med en månvads fängelse. Rätten förklarade
vidare att, som manne , epligt hvad npplyst blif-
vit, vore den som föro:sakat det äktenskapliga
kifvet, så skulle bustrun ega rätt begitta boet orub-
badt; slutligen dömdes mannen ersätta hustrun
hennes i målet hafda kostnader.
Mannen (efter domens uppläsande). Jeg be-
strider detta. Jag har i min inlemnade skrift för-
klarat mig hågad sammanbo med min bustru; det
är inte rättvist att, om vi skola lefva åtskiljda, bon
ekall bebålla allt.
Hustruns ombud. Sina kläder kan han få.
Mannen (hastigt). Jaså, ja då.går jag hem
efter dem till min hustru.
Ordf. Nej, ni låter bli det! Ni har hört do-
men. Iote på ett år, vid påföljd af fängelsestraff.
Mannen. Ja, men jag kan väl få himta mina
kläder sjelf.
Ordf. Nej, hör ni! Ni kunde ha tänkt på för-
soning innan det kom så långt som det nu gjort.
— Adjö med er.
Tvistande emigrantagenter. Vid
samma afdelning fortsattes härefter bandläggvinog
af det af general-emigrantagenten i Göteborg Nel-
son mot emigrantagenten i Stockholm, Gräeff an-
hängiggjorda mål, deri hr Nelson yrkat ansvar å
br Gräeff för äreröriga beskyllningar.
Gräeff vidhöll sitt påstående det Nelson var
:en askojaree och abedragares, och sågzom skäl för
detta sitt påståenda anförde han att N., bland
annat, atillhandahållit allmänheten med vilseledande
kartor, klått till folk på vexling och utlofvat bättre
befordran än de fåtte.
Nelsons ombud bestred avgifvelsen för bedrägligt
förfarande, tilläggande att om äfven något sådant
från N:s sida kommit ifråga, så vore rätta forum
för målets handläggning Göteborgs rådhusrätt.
Efter hållen öfverläggning uppsköt rätten den
vidare handläggningon af målet till den 10 augusti,
till hvilken dag Gräceff har att inför rätten förete
bevis derom att han instämt Nelson till vederbör-
lig domstol (Göteborgs rådhusrätt), vid äfventyr att
målet eljest genast af Stockholms rådhusrätt före-
tages till afgörande.