inkomst af rmt 67,507: 11, hvaraf behållningen
utgjorde rmt 17,490: 76, eller tillsammans en
behållning af 49,444 rdr 41 öre.
Drottningen öfver alla jättinnor.
Under denna pompösa rubrik annonseras i Malmö-
ningarne förevisning af en jättinna, hvilken sä-
ges vara störst af alla hittills sedda jätteqvin-
nor. Detta är hon väl ock, om följande upp-
gifter äro sanningsenliga: Denna unga flicka
väger 340 skålp., hennes armar äro 19 tum i
omfåvg, benen 21 tum; omkring midjan är hon
4 fot och under armarne har hon ett orffång
af två vanliga män.
Kappränningen i Paris. I lördags-
numret berättade vi utgången af den stora kapprän-
ningen : att engelske hästen Karl blifvit segrare.
Från en korrespondent som noga beskrifver förlop-
pet vid kappränningen, låna vi ytterligare följande
meddelande: Parisarne befunno sig denna gång
i så mycket större spänning, som striden mellan
de franska och engelska hästarne var så att
säga afgörande. (Det stora priset har utdelats
sedan 6 år tillbaka och har vunnits tre gånger
af engelska och tre gånger af franska hästar).
Dertill kom att man med någon oro afvaktade,
om kejsaren skulle visa sig vid kappränningen
eller om hans reumatism skulle qvarhålla honom
i Tuilerierna. Menniskomassan var oerhörd;
man kan nästan säga att-väl en fjerdedel af
Paris var der. Naturligtvis voro alla samhälls-
klasser representerade, och bredvid de rikaste
toiletter såg man arbetarens blus och grisettens
enkla drägt,om man alls om allskan kalla denenkel.
En uppmärksam iakttagare kunde märka, att
en förändring i hufvudbonaderna inträdt bland
den förnäma verden. De hattar, hvilka slutli-
gen sammankrympt till ett band och några blom-
mor, hafva nemligen åter blifvit större. Kejsa-
ren, som kom något sent, såg icke så rask ut,
som före sin senaste sjukdom.
Nya operan i Paris har hittills kostat
28 millioner rdr; ytterligare 14 millioner erfor-
dras för byggnadens fullbordande.
Stenkolsproduktionen i Nord-
amerika utgjorde år 1867 närmare 26 mil-
lioner tons (bortåt 630 millioner centner); för-
nämsta koldistriktet är staten Pennsylvanien.
Af sparsamhetsskäl ämnar den preus-
siska armåförvaltningen efter höstmötenas slut,
låta utrangera och försälja en del hästar vid
artilleriet och kavalleriet.
Storbritaniens och Irlamds samt-
lige statsinkomster utgjorde under sednaste
finansår, enligt den nyligen utkomna Statistical
abstract, 69,600,200 pd st. (närmare 1,252,803,600
rdr). Bankräntan har i medeltal varit 2!a proc.;
under de sednaste 15 åren har den endast en
gång förr varit så låg, nemligen 1862. Antalet
utvandrare upggick till nära 196,000 personer.
Handelsflottan bestod af 28,773 fartyg med till-
sammans 5,753,973 tons drägtighet, deraf 2,931
ångfartyg med tillsammans 901,062 tons dräg-
tighet.
En duell egde nyligen rum i Karlsruhe
mellan tvenne teknister. Anledning till duellen
gaf ett gräl om en hund. Den ene (Alexander
v. Scheele från Finland) sköt den andre, som
var från Rhenpreussen, en kula genom bröstet.
Scheele har flytt.
Stiekmaskinen. Den nya verlden, som
uppfunnit symaskinen, bereder åt oss en
ny öfverraskning i form af stickmaskinen. Hit-
tils har man endast haft sådana stickmaskiner,
hvilka förmått att åstadkomma en likformig och
rörformig väfnad. Den nya amerikanska stick-
maskinen, af Lambs, är deremot icke rund,
utan långsträckt och arbetar på båda sidor.
Vid full bredd innehåller den på ena sidan 50
nålar; på båda sidor tillsammans kunna således
genom hvarje omvridning af vefven göras 100
maskor. Räknar man en sekund på hvarje om-
vridning, ger detta 6,000 maskori minuten. De-
rigenom blir det begripligt, att man med denna
maskin kan tillverka 36 par strumpor på en
dag, under det att en stickerska, hon må nu
vara aldrig så öfvad och flitig, för hand icke
kan göra två par färdiga. Dessutom kan man
efter behof sticka hårdare och lösare. Maski-
nen tager föga rum och fastskruofvas vid bordet.
Man kan med maskinen öka och minska, lik-
som ock göra kilen, hälen, benet och kragen
på strumpen. Äfvenså kan man med densamma
framställa randig och genombruten väfnad, och
på detta sätt med lätthet tillverka schalar, täc-
ken, barnkläder, vantar och annat.
Australiem börjar efter hand blifva allt-
mera kändt. En upptäcktsexpedition under en
kapten Codens anförande har nyligen undersökt
det land, som ligger mellan Syd-Australiens
norra gräns och Nya Hollands norra kust, och
upptäckt tre betydliga floder och en präktig
hamn. Man har nu väckt förslag om att sätta
Australien i förbindelse med Europa gerom en
telegraftråd.