hela hans kraft. Han satte sig ned och sam-
manknäppte sina händer.
Den okändes uppträdande måste ba varit på-
gonting särdeles besynnerligt, att döma efter
dess verkan på denne eljest så oförfärade man.
skådarne af händelsen intogos naturligtvis af
häpnad och dröjde icke att omgifva honom och
göra honom frågor; men länge var han ur stånd
att svara. Slutligen vände han sig till kafcets
föreståndare och frågade honom, om han kunde
lemna några upplysningar angående den person,
som nyss aflägsnat sig, qvarglömmande den bok
han nu höll i handen; men föreståndaren kände
honom icke, och han hade endast högst sällan
sett honom, hvadan han antog honom vara en
resande, som ibland besökte staden. Blott en
enda gång hade han infunnit sig på kafet i
sällskap med några vänner och bland dessa be-
fann sig grefve Rafael von Leuthold.
Georg gjorde sig underrättad om den sist-
nämndes adress och begaf sig genast bort, för
att uppsöka honom.
Rafael von Leuthold innehade vid denna tid
i Cassel en lika egendomlig som lysande ställ-
ning. Född med stor förmögenhet och ett stort
namn, hade han velat till dessa lyckans för-
måner lägga intelligensens makt. Begålvad med
en ovanlig arbetsförmåga och ett skarpt hufvud,
trängde han med lätthet till vetenskapernas djep
och skändade de rika skatter, som ligga gömda
på deras botten,
(Forts.