Stockholms-Nyheter.
De kungliga teatrarnes styrelse har, som
bekant, funnit sig nödsakad, dels i följd af
en under såväl den föregående som den
nuvarande direktören åsamkad stor brist,
dels af minskningen å statsanslaget, att
försöka åstadkomma nedsättning i utgifter-
na. Den har för detta ändamål uppsagt
kontrakterna för en del sujetter och be-
stämdt afskedat andra.
Reengagemangerna för nästa spelår börja
nu. Direktionen tillämpar dervid ett nytt
aflöningssystem. Den har bestimt högsta
lönen (för dem som icke hafva engagemang
för lifstid eller på flera år) till 2,100 rdr.
Hvad en sujott får derutöfver utgår under
namn af premier, med eller utan garanti
för uppträdande ett visst antal gånger un-
der spelåret. Så t. ex. lärer fru Zelma He-
din varit bjuden 2,100 rdr i lön och 15 rdr
pr gång med garanti för 100 gånger, eller
tillsammans 3,600 rdr; hr Elmlund är lika-
ledes erbjuden 2,100 rdr i lön och 25
rdr pr gång, med garanti för 100 gån-
ger, således 4,600 rdr; fröken Gurli Åberg
1,500 rdr i lön och 5 rdr pr gång med ga-
ranti för 100 gånger, summa 2,000 rår 0. 8. V.
Alla flitpengar skola deremot försvinna.
Härunder har ett nytt och märkligt upp-
slag i teaterfrågan skett.
Herr Hammers salong blef nemligen i går
definitivt förhyrd från och med nästa höst
af regissören vid Stora teatern hr Ludvig
Josephsson och dekorationsmålaren dersam-
mastädes hr Fritz Ahlgrenson. Nämnde hrr
hafva för afsigt att på denna teaterinrätta
dels en italiensk-lyrisk scen, dels en
svensk-dramatisk scen. Den nya konstan-
stalten lär komma att benämnas Mindre
teatern. Med kännedom om de båda sty-
resmännens kraft, praktiska duglighet och
noggranna kännedom af teaterväsendet kan
man af detta icke obetydliga företag vänta
sig mycket. De hafva stora svårigheter
att besegra, många hinder att undanrödja.
Början bådar emellertid godt, i det att de