Minneslista för jordbrukare
i juni 1868.
(Ur Skaraborgs läns hushållningssällskaps tidskrift.
Rofsådden fortsättes och fullbordas. Hvitarofvor
kuona sås ända till midsommar. Rofvorna böra
gallras då fjerde bladet synes. Var ej rädd föl
att redan vid första gallrivgen ställa plantorna på
behörigt afstånd, omkring en fot ifrån hvarandra.
Låt en dervid vand arbetare, gående tvärs öfver
drillarne, med rofbackan borttaga mellanstyckena,
att end:st 6 å 8 plantor lemuas omkring den, som
skall bli qvar. Dessa kunna sedan bortplockas af
barn. Glöm ej rådet i minneslistan för maj, rö-
rande tidig ofta förnyad rensning och uppluckring.
Vicker till grönfoder sås äfven under loppet af
denna månad, men måste ifall torkan är ihärdig
myllas djupare än vanligt. Till grönfoder för hösten
har man på senare tider börjat begagna såkallad
midsommarsräg. 12 kappar af denna blandade med
lika mycket bhafra är tillräckligt utsäde per tun-
land på fet jord, på magrare åker måste utsädet
ökas. Såningen kan ske när gom helst under lop-
pet af denna månad, då en betydlig grässkörd kan
Ppåräknas uaoder höstmånaderna och en fullgod råg-
skörd följande år.
Potatisfälten böra harfvas skarpt, då de första
bladea sticka upp. Försumma ej kupring och rens-
nirs i rätt tid.
Korna släppas på bete, så snart de kunna svepa
gräset med tungan, men bör i början äfven få torrt
foder, så att öfvergången icke sker för hastigt. Den
Bom vill stallfodra under sommaren bör af ssmma
skäl småningom allt mer tillsätta gröntoder till det
torra, ionan dermed alldeles upphöäres. Der Koda
klöfvervallar fionas kunna kreaturen visserligen
hela sommaren födas med klöfser, man måste då
den första veckan slå utaf omkring fjerdedelen af
det till grönfooring bestämda fältet, såvida vextlig
klöfver ständigt skall kuona påräknas. Bäst är
att börja fodringen med grönråg och att under-
stödja klöfvern med grönvicker, till desge andra
klöfverskörden blir färdig. Som klöfvera stundom
kommer sent i vext, bör man hafva torrt foder i
reserv. Tänk derför aldrig på att införa sommar-
stallfodring förr, än du har så stort förråd af torr-
foder att det i nödfall kan räcka till midsommar.
Är höet otillräckligt eller alldeles slut, så kan det
ersättas med halm- och kraftfoder. För dem som:
ej kunna beräkna sammansättningen at ändamåls-
enliga rationer, tjena följande recepter till ledning.
100 skålp. bö motsvaras utaf:
59 skålp. halm 28 skålp. hafre 12 skålp. vicker eller
60 skålp. halm 27 skälp. råg 13 skålp. rapskakor
56 skälp. halm 34 skålp. hafre 9 skålp. rap:kakor
49 skålp. halm 27 skålp. hafre 80 skålp. mäsk från
ölbryggerier.
En ko behöfver dagligen 3!3 skålp. hö för hvarje
centner lefvande vigt. En ko vägande 6 centner
behöfver alltså 20 skålp. hö, hvilka enligt ofvan-
stående kuona ersättas med t. ex. 12 skålp. haim,
5, skålp. hafre och 2, skålp. vicker.
Kom i håg vid trädans beredoing att plöjning
och barfoing utföres riktigt och då jorden dertill
ir tjenlig, och att ändamsloet dermed är att öppna
orden för luftens inverkan. Goödseln får aldrig
nedplöjas i våt jord. Plogskitvan bör i lerjord
iltid tagas så smal, att jorden genom plogeus
framgående sönderbrytes till fullt djup, och efter
löjningen ser ut som vore den harfvad. En bred
SURT NN eter ERRORS LS PTE FRE UED VINOS RER
,