EN DAG PÅ LANDET.
(Efter ALMANACH COMIQUE.)
(Forts. fr. föreg. n:r.)
IV.
Lille Pantalon kom med sina böcker och
kartor.
— Han har Donaufurstendömena till i mor-
gon, sade hr Pantalon. Det är en af tidens
brännande frågor. Skulle du väl tro det, den
skälmen förblandar alltid Walachiet med Moldau.
— Det gör han gauska säkert orätt i, sva-
rade Seraphin.
— Han tager alltid Balkan för en flod, oak-
tadt han redan fem eller sex gånger fått stryk
derför.
— Ack, den stackarn!
— Han har ännu icke gått öfver Pruth.
— Nå väl! vi skola låta honom gå öfver den
raphin. Jag skall emellertid se till mina spa-
lierer.
Om vi sade, att Seraphin just roade sig myc-
ket med denna geografiska lektion, så skulle
vi ljuga förskräckligt. Han gick öfver Pruth,
och han lät den ungo hr Pantalon gå öfver
den på kartan. Han klängde uppför Balkans
branta backar; han undersökte Donaus myn-
ningar; han långleddes, för att begagna oss af
ett ord, som uttrycker den högsta grad,
hvartill ledsnadens termometer kan stiga.
— Det är väl — tänkte han — att vi hafva
sommar, och att det icke behöfs eld i kakel-
ugnarne: eljest skulle man till slut bedja mig
hugga ved.
Emellertid närmade sig middagstimman, och
Pantalon höll på att peta larver af sina spa-
liararv
i dag.
— Du gör mig en stor tjenst, min käre 8e-