Bref från Stockholms län.
Danderyd i maj.
Inom vår lilla församling ha under denna vin-
ter bekymren och nöden för den fattigare delen
af befolkningen varit större än kanske någonsin
tillförene. Arbetsförtjensten har till största de-
len varit ingen; eller, när den funnits, alldeles
otillräcklig. De få kläder och det lilla husge-
råd som egts hafva af många bortsålts intill det
oundgängligt nödvändiga, utan att dock — i följd
af de höga prisen på lifsförnödenhoater — gifva
annat än en obetydlig hjelp för stunden. Hela
familjer finnas, hvilka i bokstaflig mening varit
nära att svälta ihjäl och som skulle gjort det,
om icke den enskilda barmhertigheten kommit
dem till bjelp. Vare härmed icke menadt att
framkasta något klander mot fattigvårdsstyrel-
sen, åtminstone i dess helhet, och minst mot
dess aktningsvärde ordförande, som gjort hvad
han kunnat; i ett samhälle så litet som vårt,
men med en ovanligt tung fattigvård, äro kom-
munalutskylderna för jordbrukaren ändå i hög
grad kännbara.
Ett vackert och för andra kommuner efter-
följansvärdt exempel förtjenar omtalas, i det
tvenne af ledamöterna i fattigvårdsstyrelsen, hrr
Wretman på Danderydberg och Carlbeck på
Ekeby, i början af februari, då nöden kanske
var som störst, föranstaltade en enskild insam-
ling, uppgående till närmare 200 rdr rmt, af
hvilka 30 rdr contant samt 25 lisp. råg och ärt-
mjöl utdelades genast och det öfriga användts
till att dagligen hvarje middag under sex Vec-
kors tid bespisa 25 fattiga barn. Vidinsamlin-
gen af ofvannämnde medel hade den principen
följts, att endast vända sig till de personer som
blott egde sommarnöjen inom församlingen och
hvilkas ordinarie utgifter till denna kommun i
följd deraf voro obetydliga, eller ock sådane
egendomsegare, hvilkas kända förmögenhetsvil-
kor voro af det slag, att kommunalutskylderna
icke för dem kunde anses egentligen betungande.
Vid utdelningen följdes åter den principen att
endast undantagsvis gifva till någon af dem, som
på ett eller annat sätt åtnjöto stadigvarande
understöd af församlingen, så att de insamlade
medlen måtte i möjligaste måtto oafkortade
komma blott dem till godo, som af fattigvården
icke hade att vänta sig något, men som i följd
af sjukdom eller i brist af arbete voro som mest
beklagansvärda.
Ehuru den som nedskrifver detta knappast
nog kan anses tillhöra Danderyds församling, är
det mig dock en glädje att nu till sist hembära
icke endast mitt, utan hvad mera är, de fatti-
gas, de mättade barnens tack, till såväl de båda
ofvannämnde hrr, hvilka nitiskt och oförtröttadt,
icke på ett, utan på mångahanda sätt, lagt sig
vinn om de behöfvandes bästa, utan ock till
dem som med sina välvilliga gåfvor bidragit till
det sköra ändamålet att lindra och hjelpa der
verklig och oförskyld nöd finnes. Detta tack
hembäres således varmt och hjertligt till samt-
lige hrr Carlbeck, Wretman, Weber, Norbin,
Aberg, Frögren, Bollin, Sjöberg, BReuckner,
Iandberg och Boberg. J.