oe estate SEBBE RIDAAE StUetRNE L TAÄND SE 20 ÅR BRANN SDN 0 DR TE NAR DE AR SSB EE 8
— Jag har sagt er, fru Dorrance, alldeles
detsamma som er man sade åt mig.
De hade gått. Margareta hade ej sett den
bedjande, förtviflande blick som kastades efter
henne. Hon hade ingen aning om de förfärliga
qval, som under hela den följande natten be-
stormade ett hjerta, som var intaget af den
mest brinnande kärlek till henne.
Om hon blott hade kunnat ana -detta, med
hvilken glädje skulle hon icke--ha vändt om!
Och allt skulle -ha- blifvit godt igen, det är
säkert.
— Visserligen anser jag honom vara lågsin-
nad och falsk; dock kan jag icke föreställa
mig annat än att han har sagt henne allt —
och hon har beslutit sig för att gå. Nu skall
det bli, såsom jag sade, ehuru mitt hjerta san-
nolikt kommer att krossas deraf.
Dessa voro de ord, som undföllo den olyck-
lige äkta mannen. i
Och hvad var detväl han hade yttrat till
Graham?
Det var sannt att Edvard Graham hade träffat
honom och begärt hans tillåtelse att uppvakta
hans hustru vid, såsom orden fallit sig, en
teatralisk föreställning. Det var också sannt
att herr Dorrance svarat att han icke hade
någon invändning att göra; men han hade der-
jemte tillagt:
— Om hon går in på att följa med eriaifton,
skall hon icke mera ätervända till mitt hus.
Festen var förbi. I alla tablåer hade Mar-
gareta öfverträffat sig sjelf. Såsom Corinna,
hade hela sällskapet med andlös förvåning be-
traktat henne, undrande öfver att finna ett så-
dant uttryck i ett ansigte, hos,nvilket de förut
endast bemärkt dragens regelbundenhet och
hyos fiohet. Sedan föreställvipgarne slutat,
följde home alla med beundrande blickar. Men