gnista af kärlek till mig, så skall han erfara
hvad svartsjuka vill säga, tänkte hon på afto-
nen, då kammarjungfrun vid toaletten hjelpte
henne att påtaga en förtjusande drägt å PEs-
pagnole.
Det långa korpsvarta håret uppfästades med
en smakfullt arbetad kam af sällsynt skönhet.
Den mörka, hennes fina gestalt omslutande, sam-
metsroben, sammanhölls vid balsen af en enda,
skimrande rubin. Juveler gnistrade på de hvita
armarne och de fint formade fingrarne, och hon
var hänvförande skön då hon, stående framför
den stora spegeln, befallde kammarjungfrun att
ordna den svarta silkesslöjan, som i rika veck
föll ned ända till golfret.
Men fru Dorrance var synbarligen missbelå-
ten, ty hennes öga irrade ifrån spegeln till toi-
letten, der en mängd smycken lågo kringspridda
uti sina öppnade 6tuier. Ilennes blick föll på
en dyrbar bukett, ur hvilken hon lossade en
stor purpurfärgad kamelia hvilken hon fästade
på sig i stället för den juyelrosett som fastböll
slöjan.
Ivgenting fattades; hennes toilett var för-
tjusande, och bon sjelf utomordentligt skön.
Med sina stora, mörka ögon och dessas låpg-
fransade ögonlock, med sin friska, men ända till
genomskinlighet klara ansigtsfärg, framstod hon
såsom en värdig representant af den nation,
hvars drägt hon anlagt.
Bullret hördes af en vagr, som körde fram
till trappan.
Margareta Dorraneoe ve
och blickade ut. Ilon
ned ur vagnen och ila uj
— Hjelp mig på med
hon, och bed herr Dorr:
hen, att han ej väntar på
— lHerra är uti biblioteket; han kom hem
redan innan klockan slog rio.
undar gardinerna
0 U5g Bian hoppa
i få ppan.
av, Matty, sade
vär ban kommer