utskottets förslag till förordning om åtgärder
till förekommande af skogsförödelse. En mängd
talare yttrade sig under den låvgvariga diskus-
sionen rörande detta förslag. Öfverläggningen
angick hufvudsakligen riktigheten af den till
grund för förslaget liggande principen, att staten;
för sitt eget väl eger rätt att inskränka den
enskildes eganderätt öfver sin skog. Utskottet!
föreslår nemligen i första att den till skogs-
börd egnade mark skall dertill bibehållas, der
den ej odlas till åker eller äng eller afrödjes
till beteshage eller för annat ändamål som nö-
digt eller nyttigt är. Paragrafen försvarades
af hrr E. Sparre, A. OC. Raab. v. Gegerfelt m. fl.
Dessa talare ville dock ej, med undantag af
den förstnämnde, bifalla paragrafen oförändrad,
enär emot dess redaktion åtskilliga anmärknin-
gar kunde göras, men ansågo dock att, då nå-
gonting borde verkställas för att hindra skog-
sköflingen, 8 borde återremitteras. Å andra
sidan yttrade sig hrr Montgomery-Cederhjelm,
Bergstedt, Hallenborg, Tornerhjelm m. fl. talare
för rent afslag. En bättre hushållning med de
enskildes skogar skulle endast kunna åstadkom-
mas genom en allmännare insigt om deras värde.
För öfrigt var skogsförödelsen ej ännu så be-
tydlig, att, äfven om statens mellankomst vore
berättigad, den nu vore nödvändig. Slutliga
resultatet af den Jånga dikussionen blef, att
hela förslaget återremiterades, nyssnämnde
S genom omröstning med 33 röster mot
25, öfrige SS utan votering. Utan diskus-
sion godkände kammaren åtskilliga af stats- och
lagutskotten afgifna utlåtanden, hvaribland vi
här nämna det, hvari statsutskottet föreslår
att hos k. m:t arbålla om utredning af nuru-
vida och på hvad sätt det nu med vissa tjen-
stebefattringar förenade aflöningssättet medelst
expeditionslösen eller andra sportler kan afskaf-
fas. Beslutet fattades dock först efter votering
med 50 röster mot 32. Bland de talare, som
afstyrkte detta förslag voro herrar E. Sparre,
Caspersson och Hasselrot.
Ändra kammaren sysselsatte sig i går afton
med behandliugen af lagutskottets utlåtande i
fråga om ändring i gällande skogslagstiftning.
Utskottet har föreslagit en anhållan hos rege-
ringen om utfärdande af en utaf utskottet af-
fattad förordning, hvars syftemål är att före-
komma den nu mycket öfverklagade skogsför-
ödelsen. Kammarens ledamöter voro i allmän-
het föga böjda för att gilla utskottets hem-
ställan. Det är en svår sak att lagstifta om
skogshushållningen; ty man stöter dervid lätte-
ligen mot den vigtiga principen om eganderät-
tens belgd. Allt reglementerande, huru den
enskilde skall sköta och bruka sin egendom,
måste, huru nödvändigt det än ur praktisk syn-
unkt må vara, möta starkt motstånd; och det
ufvudsakligaste skäl, som anfördes af de ta-
lare, hvilka yttrade sig mot utskottets förslag,
var just detta. Likväl hade utskottet formu-
lerat sina stadganden så törsigtigt och, så att
säga, så liberalt som möjligt; men det hade icke
lyckats undvika alla de stötestenar, hvarmed
den nu beträdda farliga vägen är beströdd.
Den föreslagna förordningens motståndare hem-
tade äfven ett stöd för sin åsigt deri, att nyli-
gen beslut fattats om nedsättande af en komitå
med uppdrag att afgifva förslag om de åtgär-
der, som kunna anses nödiga för hämmande af
skogsmisshushållningen i Norrland. En enda 8
af de tio, förordningen omfattar, tycktes ha
några större sympatier för sig. Det var den
5:te, hvilken lyder: Vill någon till annan upp-
låta afverkningsrätt till skog, utan att jorden
tillika afsöndras på sätt, som i gällande för-
ordning angående grunderna och vilkoren för
hemmansklyfring och jordafsöndring sägs; då
må aftal om sådan afbruknivgsrätt ej afslutas
för längre tid än tio år. Sker annorledes, vare
ogildt.
Hela förslaget blef förkastadt, äfven den här
anförda 5:te S, denna dock först efter votering,
som utföll med 86 röster mot 41; och var väl
förnämsta grunden till dess ogillande den, att
man ansåg följden af ett sådant lagstadgande
kunna blifva skogens föryttrande för everldeliga
tider och således den sista villan värre än den
första. I öfverläggningen deltogo hrr Sven
Hansson, Ola Jönsson, Wigardt, Matts Pehrs-
son, Hibbing, Orre, Staaff, O.B. Olsson, Aug.
Damelsson, Olof Nilsson, Hörnfeldt, Rosen-
berg, Henrik Hansson, Uhr, Svensen, Witt,
strand, Bovin, Kolmodin, J. Ericson, Schul
genheim, Lundström, Östman, Lithner, Björck,
Joh. Olsson, Jöns Pährsson, Medin, Grape
och Ocklind.
Utskottsbetänkanden.
