Article Image
utskottets förslag till förordning om åtgärder till förekommande af skogsförödelse. En mängd talare yttrade sig under den låvgvariga diskussionen rörande detta förslag. Öfverläggningen angick hufvudsakligen riktigheten af den till grund för förslaget liggande principen, att staten; för sitt eget väl eger rätt att inskränka den enskildes eganderätt öfver sin skog. Utskottet! föreslår nemligen i första att den till skogsbörd egnade mark skall dertill bibehållas, der den ej odlas till åker eller äng eller afrödjes till beteshage eller för annat ändamål som nödigt eller nyttigt är. Paragrafen försvarades af hrr E. Sparre, A. OC. Raab. v. Gegerfelt m. fl. Dessa talare ville dock ej, med undantag af den förstnämnde, bifalla paragrafen oförändrad, enär emot dess redaktion åtskilliga anmärkningar kunde göras, men ansågo dock att, då någonting borde verkställas för att hindra skogsköflingen, 8 borde återremitteras. Å andra sidan yttrade sig hrr Montgomery-Cederhjelm, Bergstedt, Hallenborg, Tornerhjelm m. fl. talare för rent afslag. En bättre hushållning med de enskildes skogar skulle endast kunna åstadkommas genom en allmännare insigt om deras värde. För öfrigt var skogsförödelsen ej ännu så betydlig, att, äfven om statens mellankomst vore berättigad, den nu vore nödvändig. Slutliga resultatet af den Jånga dikussionen blef, att hela förslaget återremiterades, nyssnämnde S genom omröstning med 33 röster mot 25, öfrige SS utan votering. Utan diskussion godkände kammaren åtskilliga af statsoch lagutskotten afgifna utlåtanden, hvaribland vi här nämna det, hvari statsutskottet föreslår att hos k. m:t arbålla om utredning af nuruvida och på hvad sätt det nu med vissa tjenstebefattringar förenade aflöningssättet medelst expeditionslösen eller andra sportler kan afskaffas. Beslutet fattades dock först efter votering med 50 röster mot 32. Bland de talare, som afstyrkte detta förslag voro herrar E. Sparre, Caspersson och Hasselrot. Ändra kammaren sysselsatte sig i går afton med behandliugen af lagutskottets utlåtande i fråga om ändring i gällande skogslagstiftning. Utskottet har föreslagit en anhållan hos regeringen om utfärdande af en utaf utskottet affattad förordning, hvars syftemål är att förekomma den nu mycket öfverklagade skogsförödelsen. Kammarens ledamöter voro i allmänhet föga böjda för att gilla utskottets hemställan. Det är en svår sak att lagstifta om skogshushållningen; ty man stöter dervid lätteligen mot den vigtiga principen om eganderättens belgd. Allt reglementerande, huru den enskilde skall sköta och bruka sin egendom, måste, huru nödvändigt det än ur praktisk synunkt må vara, möta starkt motstånd; och det ufvudsakligaste skäl, som anfördes af de talare, hvilka yttrade sig mot utskottets förslag, var just detta. Likväl hade utskottet formulerat sina stadganden så törsigtigt och, så att säga, så liberalt som möjligt; men det hade icke lyckats undvika alla de stötestenar, hvarmed den nu beträdda farliga vägen är beströdd. Den föreslagna förordningens motståndare hemtade äfven ett stöd för sin åsigt deri, att nyligen beslut fattats om nedsättande af en komitå med uppdrag att afgifva förslag om de åtgärder, som kunna anses nödiga för hämmande af skogsmisshushållningen i Norrland. En enda 8 af de tio, förordningen omfattar, tycktes ha några större sympatier för sig. Det var den 5:te, hvilken lyder: Vill någon till annan upplåta afverkningsrätt till skog, utan att jorden tillika afsöndras på sätt, som i gällande förordning angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfring och jordafsöndring sägs; då må aftal om sådan afbruknivgsrätt ej afslutas för längre tid än tio år. Sker annorledes, vare ogildt. Hela förslaget blef förkastadt, äfven den här anförda 5:te S, denna dock först efter votering, som utföll med 86 röster mot 41; och var väl förnämsta grunden till dess ogillande den, att man ansåg följden af ett sådant lagstadgande kunna blifva skogens föryttrande för everldeliga tider och således den sista villan värre än den första. I öfverläggningen deltogo hrr Sven Hansson, Ola Jönsson, Wigardt, Matts Pehrsson, Hibbing, Orre, Staaff, O.B. Olsson, Aug. Damelsson, Olof Nilsson, Hörnfeldt, Rosenberg, Henrik Hansson, Uhr, Svensen, Witt, strand, Bovin, Kolmodin, J. Ericson, Schul genheim, Lundström, Östman, Lithner, Björck, Joh. Olsson, Jöns Pährsson, Medin, Grape och Ocklind. Utskottsbetänkanden.

8 maj 1868, sida 3

Thumbnail