SUL UUTUWREL:
Före direktör Amdens tid fanns det plan och
system i afseende å anordningarna vid jordbru-
ket, så att derigenom ett rikligt material lem-
nades i och för undervisningen. Under den se-
naste tiden har derimot ingen bestämd plan blif-
vit följd. Man har t. ex. haft 3-äriga, 2-åriga
och nu sist Z-åriga vallar i cirkulationen; hvad
som enligt regel förut besåddes med korn, har
man nu besått med blandsäd och tvärtom. Det
som enligt cirkulationen borde besås med råg,
har man delvis besått med hvete och vårsäd,
0. S. Vv. Det ena året företar man sig en vidt-
omfattande omläggning och täckdikning af ett
helt skifte och kommer derigenom att försinka :
alla öfriga utarbeten. Det andra året gör man
ingenting i det afseendet. Förr itiden var van-
ligt att man åtminstone för undervisningen Iwarje
år täckdikade 10 å 12 tunnland.
Hvad skörden beträffar, så vet man huruledes
t. ex. på hösten 1866 frötimotej på skiftet vid
Jägartorpet afbergades först i slutet af oktober,
sedan marken var tilifrusen, huruledes hö-
sten 1867 ärter, potatis och andra rotfrukter
funnos ute på marken i november månad eller
sedan vinter och snö inträffat, huruledes vickern
på skiftet vid Bäcklösa fick stå oskuren till dess
största delen af vickerkornen fallit ur; hurule-
des höstplöjningarna blifvit försummade, under
det man den tiden användt folket för andra ar-
beten 0. s. v. Inspektoren har derföre sjelf åt-
skilliga gånger förklarat, att han aldrig sett
sämre jordbruk och sämre anordningar än vid
Ultuna, hvarför han ock till styrelsens ordfö-
rande gjort anmälan derom, såsom t. ex. förli-
den höst vid slutet af september, dervid han
förklarat sig ej kunna ikläda sig något ansvar
för dylika missförhållanden, emedan tillfälle ej
lemuvades för inspektoren att så anordna arbe-
tena vid jordbruket på det sätt, som han ansåg
lämpligast eller använda en dertill erforderlig
arbetspersonal.
Exempelvis må anföras att under pågående
vigtiga arbeten som vårbruk, skörd och höst-
plöjning, då alla arbetskrafter böra på ett ställe
koncentreras, så splittras de deremot för verk-
ställande af andra arbeten, såsom nedbrytning
af hus, gräfningar, planteringar, uppförande af
gärdesgårdar 0. d.
Att flera af dessa arbeten kunnat uppskjutas
till annan tid, bevisas deraf att flera af desam-
ma endast blifvit påbörjade, men sedan ej vi-
dare fortsatta eller afslutade.
Att för dikning å Kungsängen först lega en
obegränsad arbetspersonal och sedan tvärt för-
bjuda fortsättningen dermed, sedan man fått en
hop folk samlad, vittnar ej om god ordning.
Man har också ansett sig kunna lega folk till
trädplanteringar och gräfningar m. m. under
bråd tid, men deremot ej till inbergande af grö-
dor och ardra vigtiga saker.
Undervisningen.
Hvad undervisningen beträffar, så har den-
samma i agronomien varit usel, åtminstone har
den aldrig sedan institutets början varit i detta
hufvudämne så dålig, som under direktör Amens
tid. Det är väl möjligt, att direktör Amåen
kan föreläsa något bättre nu än förr. Emel-
lertid har jag aldrig hört någon, som lofordat
hans undervisning eller motsagt det allmänna
omdömet, att hans föreläsningar lemna åtskilligt
öfrigt att önska så till innehåll som form. Det
bevisar väl ändock något, att såväl lärlingar
som elever vid åtskilliga tillfällen anfört klago-
mål deröfver, och man måste äfver. medgifva,
att de från institutet afgående eleverna, bland
hvilka funnits mognade män med akademisk
bildning, måtte-i detta fall kunna ega något vits-
ord. Desse män böra kunna — efter 2 års vi-
stelse härstädes — upplysa om direktör Ameens
undervisning varit sådan, som man kan hafva
skäl att fordra vid ett högre landtbruksläroverk.
Man har dock hört dem, då de lemnat institu-
tet, allmänt beklaga sig öfver den låliga under-
visningen i ett af de vigtigaste läroämnena. Jag
anser att så mycket bör vara kändt om Amåbens
undervisning genom de många klagoskrifter, hvar-
till den gifvit anledning, att ej mer än en åsigt
om den saken kan göra sig gällande.
Att den praktiska undervisningen i jordbru-
ket ej varit så ordnad, som den bort vara, be-
visas bäst af alla dessa förvecklingar, som nu
uppstått just med: anledning af inspektorens och
direktörens tvist om hvem som egentligen skulle
vara skyldig att lemna undervisning åt eleverna
i detta ämne.
Bland anledningar i öfrigt, som angå institu-
tet och den undervisning som der lemnas, an-
håller jag endast att få upplysa, att då mjöl-
ken säljes i större mängd från institutet, så har
i mejeriet ej lemnats tillfälle för någon egent-
lig undervisning i ostberedning och dylikt på
hela vintern.
Jag talar ej här om den mjölk, som mot be-
talning utlemnas till gårdens arbetsfolk, emedan
det lär vara en ringa mängd, åtminstone i jem-
förelse med deras behof.
Att vidröra åtskilliga andra förhållanden, om
hvilka jag vet, att styrelsen eger full kännedom,
anser jag ej vara af mig tillständigt.
Slutligen får jag här ytterligare erinra om,
att de upplysningar jag här sökt meddela skett
efter styrelsens bestämda befallning, hvilken jag
ansett mig — en gång dertill uppmanad — plig-
tig att efterkomma, och att dessa upplysningar
alldeles icke få betraktas som anklagelser mot
institutets föreståndare eller någon annan. Kär-
leken till de läroverk, vid hvilket jag varit så
länge fästad, och som till och med gifvit en spe-
ciel riktning åt mina studier och min lefnads-
verksamhet, har här förestafvat mina ord.
Ultuna den 23 mars 1868.
0. E. Bergstrand.