att vara vittne till Larpents seger. Jag lemrade honom derför i oqvald besittning af hvardagsrummet och begaf mig ut på en tur i stadens omgifningar, der jag roade mig så godt jag Kunde. ; Emellertid hade en stor förändring försiggått med Chihuahua, som annars var en tyst och tråkig stad. Det var nu tiden för den stora Konfiskationen af kyrkogodsen i Mexiko, och de andlige, Nvilka icke kunde hålla stånd, använde nu alla möjliga medel för att inverka på republikens politik. Bland andra saker, som skulle göra intryck på folkandan, hade man också, isynderhet ! Öhihnahua, funnit på att väcka den, dels genom presternas viltalighet i kyrkan, men också genom att i vid utsträckning införa musik, rökelse och bländande fyrverkeri i gudstjensten. i i Chiliuahua egde nu, hvad som är sällsynt att finna bland de dåsiga munkärne, en bitisk öch duglig prest, som tillika var äregirig — det var fader Diego, kapucinernås underprior. Han hade ställt sig i spetsen för den pågående rörelsen, och icke belåten med hvad som gjordes, inledde han underhandlingar med en fransk fyrverkare, som håde kommit till Mexiko med en laddning fyrverkerisaker, om att afbränna en del af dessa vid en stor kyrkofest. i Haken blef äfgjord, man valde julaftonen, och platsen skullo blifva St. Jagokyrkån, den största i staden. Hela stadens qvimliga befolkning håde länge varit i en feberaktig spänning, och de få franska och spanska modehandlerskorna arbetade dag och natt för att till detta. tillfälle pynta ut sina kunder. Lily — fröken West, sade jag, då jag mötte Lily i parken och märkvärdigt nög ensam; jag skulle önska, jag skulle innerligt önska, att ni ville bli borta från det der äjektaklet — från festen, mödar jag. Jag är fullt och fast öfver