förslag om ändring af kommunallagarne afgifna
utlåtande. Utskottets hemställan om afslag å
åtskilliga i andra kammaren väckta motioner om
införande af per-capita-röstning i kommunala
angelägenheter, blef utan omröstning bifallen.
I diskussionen öfver denna punkt deltogo hrr
Wallenberg, statsrådet Lagerstråle, v. Gegerfelt,
Berg, E. Sparre och Hasselrot. Alla dessa ta-
lare instämde med utskottet, dels derför att er-
farenheten visat att den i vissa frågor, såsom
t. ex. vid val af borgmästare och rådmän i hut-
vudstaden och utseende at elektorer för väljande
af riksdagsmän, medgifna lika rösträtt ej fram-
kallat något lifligare intråsse för dessa angelä-
genheter hos de röstberättigade, dels ock huf-
vudsakligen derföre att personlighetsprincipen ej
i afseende på deltagande i kommunens angelä-
genheter borde tillämpas, utan rättigheten atti
dessa angelägenheter deltaga beräknas efter
hvad som i skatt till kommunen erlägges.
Femte punkten, i hvilken utskottet föreslagit
att den kommunala rösträtten i stad måtte ut-
sträckas derbän att, i likhet med hvad redan
nu eger rum i Stockholm, äfven den som i be-
villning efter andra art. bevillningsstadgan er-
lägger mindre än 1 rdr, måtte erhålla 1 röst,
framkallade en ganska liflig diskussion. Er
mängd talare uppträdde, de fleste förordande
förslaget. En sådan utsträckning af rösträtten
skulle, menade desse talare, endast innebära en
konseqvent tillämpning af den grund, på hvilken
den kommnnala rösträtten nu hvilade; den som
skattade något till kommunen borde ock få ha
ett ord med i laget i fråga om dess gemen-
samma angelägenbeter. Någon fara för en rubb-
ning. i första kammarens sammansättning skulle ej
heller uppstå genom bifall till förslaget, enär, såsom
hr E. Sparre serskildt framhöll, de konservativa
elementernå i samhället derigenom skulle vinna
i styrka. andra sidan framhöllo hrr C. G.
Mörner, H. Hamilton och Tersmeden, att
kommunalförfattningarne, på hvilka första kam-
marens sammansättning hvilade, ej borde rub-
bas, utan alla försök i dylik riktning afvisas.
Vore första steget till ändring taget, skulle man
spart gå vidare oupphörligen och slutligen kom-
ma till den lika rösträtten, som ju dock hvar-
ken i denna eller andra kammaren funnit några
försvarare. Hr Landgren ansåg att de bestäm-
melser om qvalifikationer för rättigheten att
välja riksdagsman, som nu finnas i kommunal-
författningarne antagna, borde ur dem ute-
slutas och införas i en särskild lag. Punkten
blef slutligen vid anställd omröstning bifallen
med. 67 röster mot 41. Minvoriteten röstade för
afslag. Öfriga nu genomgångna punkter biföllos
utan öfverläggning. Kammaren fortsätter om
lördag behandlingen af de återstående tjugo.
Andra kammaren fortsatte i går afton be-
handlingen af samma betänkande. Utan dis-
kussion beslöt kammaren att den, som vid all-
män rådstuga röstberättigad är, skall ega en
röst för bevillning, efter art. II Bevillningsstad-
an, till och med en rår, samt vidare en röst
ör hvarje derutöfver efter nämnda artikel på-
förd hel rådrs be villning till staten.
Rörande 8:de och 9:de punkterna af utlåtan-
det, som väl äro att anse såsom de vigtiga-
ste, emedan utskottet i desamma framställt po-
sitiva förslag af icke ringa betydelse, uppstodo
öfverläggningar, hvilka dock icke ledde till an-
nat resultat än de båda punkternas bifallande.
I 9:de punkten föreslås den ändring i 1862 års
förordning om kommunalstyrelse i stad, att 12
d 2 mom. må få följande lydelse: Ej må någon
unna vid allmän rådstuga utöfva rösträtt för
större antal röster, än som svarar emot en fem-
tiondedel af stadens hela röstetal efter röstläng-
den; eller i något fall för mera än etthundra
röster; — samt att 12 8 1 mom. i förordningen
för kommunalstyrelse i Stockholm måtte förän-
dras i samma mån, så att ej för någon må be-
räknas flera röster än som svara emot en fem-
tiondedel af valkretsens hela röstetal efter
röstlängden och i intet fall flera än etthundra
röster.
I diskussionen angående detta förslag deltogo
nerrar Diljencrantz, A. V. Nilsson, Ribbing,
Bovin, Vougt, Lindström, Winkrans, Wijk,
os Troil, Ahlgren, A. v. Proschwitz, Medin,
Rosenberg, Sjöberg, Carlsson, Dahm, Muren,
Alströmer, Ridderstad, Gumelius, Kinman-
son, Ekeroth och Hierta. De flesta talare yr-
kade bifall till hvad utskottet hemstöällt, icke
derför att de till alla delar gillade detsamma
— de förklarade sig helst ha önskat, att maxi-
mibeloppet af röster blifvit vida mera nedsatt
— utan emedan de ansågo den föreslagna för-
ändringen ändå vara ett ganska stort steg fram-
it samt fruktade att man skulle vinna intet,
om man begärde för mycket. Kanske skulle
första kammaren -gå in på utskottets förslag,
men längre — det tog man för afgjordt —
