I tredje punkten har utskottet afstyrkt hr Schulzenheims motion om inrättande af ett statsdepartement för jordbruk och allmänna arbeten. Afven denna punkt bifölls af första kammaren. Andra kammaren har återremitterat utskottets utlåtande i alla punkterna, på det utskottet måtte täga i öfvervägande ett af hr Björck under öfverläggningen framställdt förslag, åsyftande departementsstyrelsens fullkomliga utveckling och konseqvensernaideraf, och hvilket var af följande lydelse: elnom statsdepartementen beredas ärendena för föredragniovg i statsrådet samt besörjes derj:mte den förvaltning, som åt departementen anvisas. Till cbefer för departementen, hvilka tillika äro föredragande, hvar och en för sitt departement, utnämne konungen ledamöter af statsrådet. Såväl antalet och benämningar af departementen, som ock arten och omfånget af den förvaltning, hvilken åt dem må uppdragas, fastställes genom en af kopungen och riksdagen gemensamt, i den ordning, 87 8 regeringsformen stadgar, stiftad lag. Fördelningen af ärendena, departementen emellan, bestämmas af konungen genom en (särskildt utfärdad) offentligen kungjorå stadga. Gårdagens aftonsammantråäde. Första kammaren. Kammaren fortsatte behandlingen af konstitutionsutskottets utlåtande angående förslag till ändring af 5 och 6 8S R. F. Utskottet föreslår i 4:de punkten bland annat den ändring i förstnämnda att af de tio statsråder en skall vara statsminister i stället för nu gällande bestämmelse att statsministrarne skola vara tvenne. Punkten blef utan omröstning afslagen. En längre diskussion uppstod deremot med anledning af förslaget i följande punkt att statsdepartementenas antal skall bestämmas genom af konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag, men fördelningen at ärendena mellan departementen deremot genom af kon. utfärdad, offentligen kungjord stadga. En mängd talare uppträdde, de aldra flesta afstyrkande förslaget såsom hrr Faxe, von Koch, E, Sparre m. fl. Hrr Rydin, Faxe och Landgren önskade att det måtte blifva hvilande. Återremiss förordades af hrr O. Mörner och A. C. Raab. Diskussionen bestod hufvudsakligen i ett upprepande af de under förmiddagens öfverläggning öfver utlåtandet i sin helhet anförda skäl. Punkten blef slutligen genom omröstning med 46 röster mot 40 afslagen. Minoriteten röstade för återremiss. Öfrige punkter, med förslag till förändringar i åtskilliga andra grundlagsparagrafer, afslogs utan diskussion. Samma utskotts utlåtaude n:o 4, afstyrkande bifall till väckta motioner om ändring i grundlagens bestämmelser om tiden för val af justitieombudsman samt fullmäktige i banken och riksgäldskontoret, gillades utan öfverläggning. (Detsamma hade på förmiddagen skett i andra kammaren.) Bevillningsutskottets hemställan i dess betänkande n:o 16, med anledning af hr Wierns motion om förnyade stadganden rörande Sverges och Norges ömsesidiga handelsoch sjöfartsförhållanden, om anhållan hos k. m:t att dessa förhållanden måtte till bägge ländernes ömsesidiga fördel ordnas, förordades varmt af hr E. Sparre samt blef äfven af kammaren bifallen. (Andra kammaren hade på förmiddagen fattat enabanda beslut.)