Utrikes-Nyheter. Den engelska tidningen Morning Herald yttrar, bland annat, med anledning af de vidtomfattande rustningar, hvilka för närvarande bedrifvas på kontinenten: Vi klandra hvarken Frankrike eller Preussen, men det gäller här ett förhållande, som påkallar allvarligt begrundande. Omöjligt kan det anses såsom tecken på ett sundt tillstånd i Europa, atti Frankrike 1,200,000 man och nästan lika så många i Nordtyskland dragas från fredens fruktbärande sysselsättningar, för att inöfvas i mennisko-slagteri-handtverket. , Danmark. Vid Folkethingets sammanträde den 16 dennes meddelade talmannen, att han, jemnlikt det honom lemnade uppdrag, hade haft audiens hos konungen för att till honom öfverlemna den af thinget beslutade adressen om sammanslagning af krigsoch sjöförsvarsdepartementet. Konungens svar lydde sålunda: I det jag mottager Folkethingets adress, och sedan jag tagit kännedom om de förhandlingar i thinget, i följd af hvilka adressen tillkommit, vill jag för er, som erbållit uppdrag att till mig öfverlemna densamma, förklara, att ehuruväl jag erkänner, det styrelsens af försvarsväsendet läggande i en hand under vissa förhållanden kan hafva stora fördelar, jag dock icke heller vågar att underskatta de betänkligheter, hvilka deremot kunna göra sig gällande. Men jag skall, efter den anledning dertill, som folkethingets lojala adress gifver mig, göra denna vigtiga fråga till föremål för det noggrannaste öfvervägande. Denna folkethingets adress, som naturligtvis har till syftemål att åvägabringa en besparing i statsutgifterna, tyckes vara egnad att mana till efterföljd äfven i andra mindre länder; och några synnerliga betänkligheter vid att lägga styrelsen öfver flottan, som ju i alla fall utgör en del af försvaret i krigsdepartementets händer, torde icke förefinnas för andra än dem hvilka älska att sätta sig emot hvarje reform, som kan medföra en besparing af utgifter och en minskning af embetsmännens antal. Storbritamien. Premierministern Disraeli har i dessa dagar offentliggjort ett öppet bref, som afhandlar den irländska kyrkofrågan. Brefvet slutar med följande ord: Upphäfvandet af den bestående förbindelsen mellan stat och kyrka skulle efter min öfvertygelse, framkalla en större revolution i vårt fädernesland, än om en främmande eröfrare stode upp ibland oss. Jag skall derför uppbjuda alla mina kratter för att bekämpa dessa farliga agitationer. — Parlamentets förhandlingar börja åter den 26 dennes. RAL ——— LL KE TRETTON