gen von Koch, ezpeditlonssekpotersren Lovdn, bruka: ezaren Enander, borgmästaren Nordenfelt, v. hä radshöfding von Koch, som nu är t. f. domare : Nora och Karlskoga härader; m, fl. Wijkander infördes från cellen, iklädd egna klä der. Han hade synbarligen kommit till allvarlig eftertankg och var djupt nedslagen. Hans svar voro dock rediga och klara samt, såsom det tycktes, fullt uppriktiga, men afgåfvos med låg röst, så att de emellanåt blott med svårighet kunde höras. Tillspord om sina lefnadsförhållanden, uppgaf Wijkander, Johan August, sig vara född i Stockholm 29 oktober 1827. Fadren, Anders Wijkander, kyrkoherde i Stockholm (månne icke i Östra Ryd, sedan han varit lektor i Clara skola i Stockhoim?) är död, men modren lefver. I föräldrahemmet viatades han till 1844, då ban: for till Upsala att taga studentexamen; genomgick sedan officersexamen, ingick 1845 på Dalregementet, derifrån han tog afsked 1859. Åren 1848 och 1849 deltog han i danska kriget (till minne hvaraf ban erbållit dannebrogsorden). Gift 1854 med Wilhelmina Creutz, i hvilket äktenskap han har 3 barn, flyttade han 1858 till Ölsboda säsom disponent och har sedan der -haft sin verksamhet. (Han bar varit landstingsman, deputerad för distriktets bruksegare och haft en mängd andra förtroendeuppdrag ). Har icke förut varit tilltalad för brott. Före dennavredogörelse hade ordföranden uppläst angifvelseskrifterna, och ombudsmannen Dahlgren hade förklarat sig för Örebrobanken vidhålla angifvelsen beträffande de förut omtalade 3 vexlarne samt utsträcka dem till en fjerde ). Genom bankdirektionens ordförande Kade nemligen den MpppSninE erhållits, att äfven de namn, som, jemte ijkanders, finoas å sistnämnda vexel, förnekas. Vexlarne. ä hvilka den första inlemnats genom afvikne kamrerären Widestrand såsom kommissionär, garanterande dess riktighet, hvaremot de 3 sednare indändts i bref direkt till bankstyrelsen, hade blifvit at fulitalig bankdirektion inför protokoll granskade, antagna och till fullo betalda, och beloppen, såsom ombudsmannen trodde, insatta på kreditiv i Örebrobanken för ckapten Wijkander på Ölsboda.. Sistnämnda uppgift, rörande-issättningen, ville dock ej ombudsmannen med visshet lemna. Möjligen :bade medlen, eller någon del deraf, remitterats till Wijkender. Nu yrkade emellertid ombudsmannen fult: efsättning åt Örebrobanken för vexlarnes belopp, 38,800 rdr. Vexlarne företeddes, och herrar N. S. von Koch oct -L. :J.sLov6a förklarade, att deras namnteckninpar å detamma voro utmärkt väl härmade, men icke äkta; och hade de ej heller tillåtit Wijkänder att teckna namnen. Ingendera af dem hade nitt Ramn, egenhändigt skrifvet, ute på någon vexel:; ; t Wijkander, öfver angifvelsen åtspord, svarade, att han erkände aig ba skrifvit alla namnen på dessa 4 vexlar, utomWidestrands på AF 1, och belånat bandlingarde; men det kreditiv, på hvilket medlen, enligt ombudsmannens: utsago, skulle ha blifvit insattä, var Ölsboda bolags, icke hans eget. Om -medlen sålunda -influtit på bolagets kreditiv, hvilket han-antog; men ej kunde med visshet minnas, hade de bestämdt och direkt kommit Ölsboda bolag till godo, genast redovisats i dess bruksböcker, som äro underkastade bolagets granskning, och ingått irdess rörelse. -I så fall hade Wijkander icke af dessa medel haft personligt gagn, utan blott såsom delegare. Han eger nämligen största andelen i Ölsboda bolag: 255 åttahundradedelar. Hans bolagsmän äro: F: justitiekansleren NS. von Koch, major H. v. Koch, löjtnant Jean von Koch, expeditionssekreteraren L: J. Loven. professor S Lovån, hofrättsrådet OC. M, Hindbeck, häradshöfding H. Ekström, bruksegaren: Enander, presidenten . Adlercreutz, Grönvall komp. i Göteborg, bruksegaren A. Renström och kammarherren T. von Koch. Först för några år sedan blef bolaget ett aaktiebolags. — Wijkander hade endast tecknat namnen på vexlarne, hvilket skett med bläck och penna utan särskilda hjelpmedel. -Tillspord; hvilken hade skrifvit texten till vexiarne, sade han sig ej derom kunna lemna upplysning, men eho det var, hade denne handlat på Wijkanoders befa!lniog, utan att veta det ringaste om förfalskningarne, hvilka omfattade icke blott desra 4 vexlar, utom abetydliga belopp., hvilka han dock ej utan fara för misstag kunde specifikt uppgifva, förrän han finge hit sin enskilda anteckningsbok, hvilken, förseglad, vore lemnad i fru Wijkanders förvar, men nu efterskrifven. Af de betydliga förfalskningarne hade han icke fört något sig enskildt till godo, men användt en mindre del för inbetalning å sina aktier i bolaget och en större del titl byggnadsoch driftkapital för bolaget. -— Förfalskoingarne började våren 1866, men vid gransknivgen af 1866 års förvaltning, verkställd af löjtoant von Koch och kammarherre von Koch, hade ingen förfalskning uppfäckts, och avsvarsfribet för 1866 beviljades. Böckerna för 1867 äro icke reviderade, men hafva ) Dessa parentesor äro vidfogade af Referenten. t) Dessa vexlar, af Wijkander accepterade, voro i öfrigt försedda med följande namn och lydde å nedanstående belopp: 1) af Nov. 1867 på 6 månader med namnen 8. Lovån och L. J. Lovön å rdr... so soc 10.000; 2) af Jan. 1868 på 4 månader med C. M. Hindbeck och L. J. Loven å rdr . . 10,000 ; 3) af Febr. 1868 på 4 månader med 5. Loven öch N. S von Koch å rår : vo 0. 10,000 ; 4) af Jan. (?) 1868 med D. A. L. Silfverstolpe och S. Ulfsparre årdr. . . .