Europa att göra samma uppoffring. Italien går
under derpå, Österrike har derigenom nästan
drifvits till statsbankrutt, och hur det går i de
öfriga staterna på kontinenten, det kan hvarje
skattskyldig göra en visa om. Eller är det
måhända icke ett onaturligt förhållande, i hvil-
ket Europa befinner sig sedan 1848, ja, sedan
1815? LIiberte meddelar en uppställning af 1868
års franska budget, sådan densamma nu före-
ligger lagstiftande församlingen; i denna tabell
finnes äfven uträknadt huru mycket hvarje fa-
milj i medeltal har att betala till de olika huf-
vudtitlarne. Enligt denna beräkning komma 112
fr. 30 cent. på hvarje familj. Deraf gå 44 fr.
98 cent. till arm-departementet (hvars budget
slutar på en summa af 419,569,522 fr.) och 19
fr, 81 cent. till flottans departement; deremot
gå endast 2 ir. 74 cent. till undervisningsdepar-
tementet och endast 20 fr. till de fyra vigti-
gaste departementen i ett väl styrdt land — till
departementen för allmänna undervisningen, åker-
bruket, offentliga arbeten och handeln! Skall
icke detta onaturliga förhållande slutligen bhämna
sig sjelft? Måste icke kejardömet med hvarje
år vinna allt mindre och mindre sympatier hos
de 9,327,000 familjer, hvilka betala skatt? Detta
kejsardöme, som stöder sig på massorna, har till
handelns fromma, för åkerbruket och offentliga
arbeten endast 163!a millioner, för undervisnin-
gen endast 252 mill. öfriga, under det att krigs-
ministern använder 419!a mill., sjö- och kolo-
nialministern 1847s mill. och för Algier ytter-
ligare 38a millioner!
Portugal. Från Lissabon skrifves den 26
mars: Följderna af fjolårets felslagna skörd börja
nu först göra sig rätt kännbara och detta i så
mycket högre grad, som utsigterna för årets
skörd, i följd af den ihåHande torkan, äro alt
annat än goda, Ännu ettmissvextår, och landet
skall stå på branten af sin undergång. Hvarje
regndroppe motses derför med feberaktig otå-
lighet.
Föremta Staterna. Från Washington
telegraferades den 2 april: Medlemmarne af
den af representanthuset tilisutta anklagelse-
komiten hafva under senatens sammanträde i
dag framställt flera vittnen, för att bevisa, att
presidenten Johnson har försökt att afsätta
krigsministern Stanton utan senatens samtycke,
samt att han på sin tid sjelf godkänt den lag,
som förbjuder honom att afsätta af den förre
presidenten tillsatte, högre embetsmän, i det
att han utfärdat befallningar just med åbero-
pande af denna lag.
Mexiko.
Från Newyork telegraferades den 26 mars
till London, att Lopez hålles fången i Mexiko
och att domstolarne nu förklara rättegången
mot kejsar Maximilian hafva varit stridande mot
landets författningar.
OROLIGHETERNA I GRENOBLE.
Rörande de oroligheter, nvilka timat i Gre-
noble, meddelas nu följande närmare uppgifter:
Såsom bekant egde en temligen allvarsam de-
monstration rum den: 2 dennes, då vid uppfö-
randet af pjesen Carl IV hela publiken instäm-
de i sången Guerre aux tyrans (Krig mot
tyrannerna!) och efter slutadt spektakel tåga-
de åskådarne, till hvilka en massa andra perso-
ner anslöto sig, fram genom gatorna under af-
sjungande af Marseljäsen. HSinnesstämningen i
staden blef härigenom temligen upphetsad och
retades ännu mera genom ett förbud mot pje-
sen Monsieur Lombards uppförande. På-
följande söndagsafton uppfördes åter Carl IV.
hvarvid Guerre aux tyrans åter sjöngs af
åskådarne. Under mellanakterna hördes dess-
utom från alla sidor rop af Monsicur Lom-
bard!, Ner med censuren! Vi vilja åtmin-
stone hafva dramatisk frihet! o. s. v. Mon-
sieur Lombard sjöngs äfven flera gånger på
den ryktbara melodien Des Lampions, som
bekant datrevolutionära lystringsropet från 1848.
Efter spektaklets slut mötte den utströmmande
publiken en ofantlig folkmassa på St. Andre-
platsen. Man slöt sig nu tillsammans och ge-
nast ersattes Guerre aux tyrans af Marsel-
jäsen (som man nu, liksom före 1848 års revo-
latiop, sjunger nästan öfverallt) och Mourir
pour la patriet (Att dö för fäderneslandet).
Folkmassan satte sig derefter i rörelse och tå-
gade fram genom gatorna, utan uppehåll sjun-
gande upproriska sånger och deremellan ropande
Ner med censuren! Monsieur Lombard! Mon-
steur Girard! Då man framkommit till det
torg, der prefektens embetslokal är belägen, och
der en staty af Napoleon är upprest, uppstäm-
des åter Marseljäsen. Deriirån tågade massan
till mairens närmaste maas bostad, der ett väldigt
oväsen anställdes. (Det var denne tjensteman,
som hade förbjudit uppförandet af Monsicur
Lombard). Huset bombärderades med stenar
och man hade sannolikt sprängt förstugudörren,
om icke tjenstemannen gifvit efter för folkmassans
enständiga fordran och framträdt. En del af
massan fann sig tillfredsställd med hans för-
klaringar och skingrade sig. Men de öfrige
tågade till jesuiter-kollegiet, sönderslogo fön-
sterna och försökte att spränga dörrarne och
klättra öfver murarna. Derifrån begaf man sig
till det erkebiskopliga palatset, der samma ex-
cesser begingos. Några af orostiftarne tyckas
hafva haft för afsigt att plundra, men de afhöl-
los derifrån af de andra.
————
Telegrafnyheter.
(Genom sventka telegram-byrån.)
NEWYORK, tisdag. Vid statsvalen i Con-
nectiout segrade det demokratiska partiet.