Europa att göra samma uppoffring. Italien går under derpå, Österrike har derigenom nästan drifvits till statsbankrutt, och hur det går i de öfriga staterna på kontinenten, det kan hvarje skattskyldig göra en visa om. Eller är det måhända icke ett onaturligt förhållande, i hvilket Europa befinner sig sedan 1848, ja, sedan 1815? LIiberte meddelar en uppställning af 1868 års franska budget, sådan densamma nu föreligger lagstiftande församlingen; i denna tabell finnes äfven uträknadt huru mycket hvarje familj i medeltal har att betala till de olika hufvudtitlarne. Enligt denna beräkning komma 112 fr. 30 cent. på hvarje familj. Deraf gå 44 fr. 98 cent. till arm-departementet (hvars budget slutar på en summa af 419,569,522 fr.) och 19 fr, 81 cent. till flottans departement; deremot gå endast 2 ir. 74 cent. till undervisningsdepartementet och endast 20 fr. till de fyra vigtigaste departementen i ett väl styrdt land — till departementen för allmänna undervisningen, åkerbruket, offentliga arbeten och handeln! Skall icke detta onaturliga förhållande slutligen bhämna sig sjelft? Måste icke kejardömet med hvarje år vinna allt mindre och mindre sympatier hos de 9,327,000 familjer, hvilka betala skatt? Detta kejsardöme, som stöder sig på massorna, har till handelns fromma, för åkerbruket och offentliga arbeten endast 163!a millioner, för undervisningen endast 252 mill. öfriga, under det att krigsministern använder 419!a mill., sjöoch kolonialministern 1847s mill. och för Algier ytterligare 38a millioner! Portugal. Från Lissabon skrifves den 26 mars: Följderna af fjolårets felslagna skörd börja nu först göra sig rätt kännbara och detta i så mycket högre grad, som utsigterna för årets skörd, i följd af den ihåHande torkan, äro alt annat än goda, Ännu ettmissvextår, och landet skall stå på branten af sin undergång. Hvarje regndroppe motses derför med feberaktig otålighet. Föremta Staterna. Från Washington telegraferades den 2 april: Medlemmarne af den af representanthuset tilisutta anklagelsekomiten hafva under senatens sammanträde i dag framställt flera vittnen, för att bevisa, att presidenten Johnson har försökt att afsätta krigsministern Stanton utan senatens samtycke, samt att han på sin tid sjelf godkänt den lag, som förbjuder honom att afsätta af den förre presidenten tillsatte, högre embetsmän, i det att han utfärdat befallningar just med åberopande af denna lag. Mexiko. Från Newyork telegraferades den 26 mars till London, att Lopez hålles fången i Mexiko och att domstolarne nu förklara rättegången mot kejsar Maximilian hafva varit stridande mot landets författningar. OROLIGHETERNA I GRENOBLE. Rörande de oroligheter, nvilka timat i Grenoble, meddelas nu följande närmare uppgifter: Såsom bekant egde en temligen allvarsam demonstration rum den: 2 dennes, då vid uppförandet af pjesen Carl IV hela publiken instämde i sången Guerre aux tyrans (Krig mot tyrannerna!) och efter slutadt spektakel tågade åskådarne, till hvilka en massa andra personer anslöto sig, fram genom gatorna under afsjungande af Marseljäsen. HSinnesstämningen i staden blef härigenom temligen upphetsad och retades ännu mera genom ett förbud mot pjesen Monsieur Lombards uppförande. Påföljande söndagsafton uppfördes åter Carl IV. hvarvid Guerre aux tyrans åter sjöngs af åskådarne. Under mellanakterna hördes dessutom från alla sidor rop af Monsicur Lombard!, Ner med censuren! Vi vilja åtminstone hafva dramatisk frihet! o. s. v. Monsieur Lombard sjöngs äfven flera gånger på den ryktbara melodien Des Lampions, som bekant datrevolutionära lystringsropet från 1848. Efter spektaklets slut mötte den utströmmande publiken en ofantlig folkmassa på St. Andreplatsen. Man slöt sig nu tillsammans och genast ersattes Guerre aux tyrans af Marseljäsen (som man nu, liksom före 1848 års revolatiop, sjunger nästan öfverallt) och Mourir pour la patriet (Att dö för fäderneslandet). Folkmassan satte sig derefter i rörelse och tågade fram genom gatorna, utan uppehåll sjungande upproriska sånger och deremellan ropande Ner med censuren! Monsieur Lombard! Monsteur Girard! Då man framkommit till det torg, der prefektens embetslokal är belägen, och der en staty af Napoleon är upprest, uppstämdes åter Marseljäsen. Deriirån tågade massan till mairens närmaste maas bostad, der ett väldigt oväsen anställdes. (Det var denne tjensteman, som hade förbjudit uppförandet af Monsicur Lombard). Huset bombärderades med stenar och man hade sannolikt sprängt förstugudörren, om icke tjenstemannen gifvit efter för folkmassans enständiga fordran och framträdt. En del af massan fann sig tillfredsställd med hans förklaringar och skingrade sig. Men de öfrige tågade till jesuiter-kollegiet, sönderslogo fönsterna och försökte att spränga dörrarne och klättra öfver murarna. Derifrån begaf man sig till det erkebiskopliga palatset, der samma excesser begingos. Några af orostiftarne tyckas hafva haft för afsigt att plundra, men de afhöllos derifrån af de andra. ———— Telegrafnyheter. (Genom sventka telegram-byrån.) NEWYORK, tisdag. Vid statsvalen i Connectiout segrade det demokratiska partiet.