1860. I första kammaren röstade ol ja; do nej, andra 41 ja; 122 nej. Med 176 nej mot 106 ja afsloga ett extra anslag af 5000 rdr för hållande af offentliga föredrag i Stockbolm i ämnen, som tillhöra allmän bildning. I första kammaren röstade 63-ja; 53 nej; i andra 43 ja; 123 nej. Med 155 röster mot 118 afslogs den begärda eosionen, 2,770 Rdr, åt öfverstelöjtnant I. EF. v. leland. I första kammaren röstade 83 ja; 29 nej; i andra 35 jag 126 nej. . Med 166 ja mot 107 nej beviljades ett årligt pensionsbelopp af 600 Räår åt fi. ä häsböfdipgen Montgomerys enka. I första kammsren röstade 95 ja; 14 nej; i andra 71 ja; 93 nej. Med 166 ja mot 108 nej boviljades en person af 400 Rår pr år åt sekreteraren vid Statistiska Centralbyrån F. E. Fåbreei enka. I första kammaren röstade 104 ja; 10 nej; i andra 62 jz; 93 nej. Med 140 ja mot 134 nej erhöll macbivingeniören, frih. G. A. H. v. Däbens enka en årlig pevsion af 400 rår; i första kammaren röstade 84 ja; 28 nej; i andra 56 ja; 106 nej. Med 134 röster rot 131 afslogs pension åt kammarrättsrådet C. Prinizenskölds enka. I företa kammaren röstade 81 ja; 27 nej; i andra 50 js; 107 nej. Med 170 röster mot 95 bestämdes åt professoren C. G. Qvarnströms enka en pension af 400 Rår. I första kammaren röstade 40 för ett belopp af 600 rdr och 67 för 400 sår; i andra kammaren 55 för det högre och 103 iör det lägre beloppet. Med 193 röster mot 51 bestämdes, att regekos:nadsersättning för andra kammarens ledamöter, då resa sker på ångbåt, skal! utgå för enkel byttplats. I företa kammaren 2fgåfvo: 93 röster för Du vidtagna förändring och 10 för bibebåliande af förut varande stadganden; i andra kammaren 100 för ändringen och 41 emot densamma. Lördagens aftonsammanträden. Första kammaren vifölli detta sammanträde de af statsutskottet i dess utlåtande n:o 48 tillstyrkta och af k. m:t äskadeanslag för anläggning af vägar, brooch hamnbyggnader m. m. men afslog deremot de för dylika ändamål af enskilda motionärer begärda summor. Till reparation af vågbrytaren vid hamnen i Wisby beviljades dock på tillstyrkan af statsrådet af Ugglas, hr Wern m. fl. 9000 rdr. Bankoutskottets utlåtande n:o 12, tillstyrkande afslag å åtskillige inom kamrarne väckta motioner om ändringar i och tillägg till den nu gällande lagstiftningen angående hypoteksbanken gillades. Sammansatta bankooch lagutskottets utlåtande n:o 1, afstyrkande bifall till åtskilliga motioner om ändring i lagens stadgande angående ränta blef utan diskussion gilladt. T sitt utlåtande n:o 2 tillstyrker samma utskott afslag å hr Eric Olssons i andra kammaren motion att ingen ny enskild bauk hädanefter må oktrojeras med sedelutgifningsrätt samt att, när oktrojen för nuvarande enskilda banker upphör, sedeliutgifningsrätten äfven för dem måtte upphöra. En långvarig diskussion uppstod angående denna punkt. Bifall till densamma yrkades af hrr Wallenberg, E. Nordenfelt, Tersmeden och Faxe; återremiss af hrr A. C. Raab, Hasselrot och Frisk. Å förra sidan anfördes, att de enskilde banvkernes sedelutgifning ej kunde innebära någon fara för riksbanken, enär det ej gerna kunde inträffa att alla utelöpande sedlar blefve på en gång presenterade till inlösen. De utelöpande sedlarne voro ej heller så många, som man i allmänhet trodde, utan uppgingo endast till 39 millioner rdr, ett belopp som i förhållande till riksbankens metalliska valuta ej vore i ringaste mån oroväckande. Skulle privatbankssedlarne indragas, borde detta för öfrigt ej ske förr än riksbanken kommit i det skick att den ensam kunde fylla behofvet af bytesmedel. Ej heller lemuade privatbankerne sina delegare så ster behållning, i synnerhet om man besinnade den stora risk som är förenad med dylika töretag, att man bahöfde frakta, att deras antal skulle ytterligare förökas. Man kunde tvärtom af många tecken sluta till att de skulle blifva allt färre och färre. andra sidan fruktade man att sedelutgifningsrätten skulle kunna leda till oberäkneliga vådor för landet. Om privatbankerna begagnade sig af sin rättighet att utgifva sedlar i den utsträckning, som de enligt lag kunde göra, huru skulle det då gå med riksbankens soliditet. Den nu föreslagna åtgärden åsyftade just att minska denna fara. Hr Nordström föreslog skrifvelse till k. m:t med anhållan att de enskilda banker som redan äro oktrojerade skulle, då oktrojen ut!upit, så väl som de som hädanefter oktrojeras, åläxgas att underkasta sig möjligen blifvande ändringar i nu gällande föreskrifter angående dylika bankers sedelutgifningsrätt och bankrörelse i allmänhet I detta yrkande förenade sig äfven hr C.A. Raab. Herr Schartau önskade att, på det en alltför häftig öfvergång från ett system till ett annat måtte undvikas, kammaren endast ville bifalla förra delen af motionen. Punkten blef slutligen, sedan yrkandet om återremiss till kontraproposition blifvit med 36 röster mot 28, som afgåfvos för hr Nordströms förslag, bifallet, af kammaren gillad med 38 röster mot 23. Öfrige punkter biföllos utan någon egentlig diskussion. Andra kammaren geuomgick statsutskottets utlåtande n:o 48, angående statsbidrag till vär gars anläggning, brooch hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m. m., och biföll allt hvad utskottet i detsamma föreslagit. Såluvda anslogos för anlägguing sf nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eliest mindre 4 Pp mAda vänan TEA AAN mile för mango as Af