VIRLSETERE SNETT TER RETIRERA CSES
detta ingifvit kaptenen mindre fasa än läsnin-
gen af detta bref.
Tanken på att utbetala den af Germain stulna
millionen var det ej som förskräckte honom,
utan medvetandet om att han icke kunde visa
grefve Arleff och Damen med svarta handsken
detta bref, utan att stämpla sig sjelf såsom
mördare.
Majorens och hans följeslagarinnas blickar
hvilade oafvändt på kaptenen, som inom sig
sökte utfinpa någon antaglig förevändning hvar-
för han ej kunde visa brefvet.
Han fattade ett förtvifladt beslut; han slet
sönder brefvet i tusen bitar.
— Hvad gör ni, min herre? utropade majo-
ren, i det han på kaptenen fästade en inqvisi-
tionsdomares blick.
Kaptenen hade tillintetgjort ett af bevisen
på sitt brott, men af majorens ton och blick
kunde han märka att han ej skulle slippa un-
dan för så godt pris.
— Min herre, stammade han, kistan innehöll
en million.
— Hvar är den då? frågade majoren.
— Det säger mig detta bref... ni skall få
den... mumlade han med slocknande stämma.
— Men hvem har skrifvit detta bref? Hvar-
för har ni rifvit sönder det? frågade med be-
fallande ton major Arlef. Drifver ni gäck med
oss, min herre?
Kaptenen var blek, och en konyvulsivisk darr-
ning skakade hans krägöp.
— Svara, min herröf fortfor majoren.
— Jag kan icke...
— Ni kan icke? upprepade majoren lång-
samt.
— Nej! stammade kaptenen, i det han till-
intetgjord sjönk ned på en stol.
Slutligen tycktes Hector Lemblin hafva hem-