ga tidningsutdelningsställen. I landsorten prenumere
kt hos Budolf Wall.
fl I går förmiddag började båda kamrarn
fs) behandlingen af riksstatens hufvudtitlar.
första kammaren gick det hastigt och lustig
med bifallande af anslagen till första oci
andra hufvudtitlarne, i enlighet med stats
utskottets utlåtande, den första utan, de
andra med obetydlig diskussion. Ingen end:
af denna kammares ledamöter höjde sin rös
för nedprutning; ingen enda ansåg det vara a:
behofvet påkalladt, att nu, då landet lide;
af ett allmänt ekonomiskt betryck och några
af länen nödgats för sitt lifsuppehälle anlits
den allmänna välgörenheten, söka åstad-
komma någon indragning i anslagen till
dessa hufvudtitlar!
I andra kammaren deremot uppstod en
lång debatt vid föredragningen af statsut-
skottets betänkande öfver första hufvud-
titeln (anslagen till hofhållningen). Vi hafva
förut meddelat, att åtskilliga ledamöter af
denna kammare afgifvit motioner om ned-
prutning i anslagen å denna hufvudtitel.
Hr Jöns :Pährsson fick först ordet och yrkade
bifall till sin motion om nedsättning med
417,000, hvarigenom hela anslaget skulle
blifva jemnt en million. Just som talman-
nens klubba var färdig att aftlippa all vi-
dare diskussion, emedan ingen talare mer
tycktes ha lust att uppträda, begärde hr
Blanche ordet och tillkännagaf, att han an-
såg motionärerna ej böra stå ensamma om
sin mening i andra kammaren, då de gifvit
ett uttryck åt en ganska utbredd och väl-
grundad önskan i hela landet. Det vore
nu ej för tidigt, menade talaren, att en
allvarsam varning lemnades åt dem, som
tro att folkets tillgångar äro en outtömlig
källa, ur hvilken man blott kan ösa utan
uppehåll. Huru man öser, kommer man
dock slutligen äfven till botten i den källan,
och der träffar man på dessa vulkaniska
källsprång, på hvilka så många brännt sig.
Det är således farligt att ösa för mycket!
Det hade varit önskligt att man på högre
ort fästat något mera afseende på folkets
betryck och tagit initiativ i denna fråga,
det skulle ha vittnat att man sjelf wille
den sparsamhet, man påyrkat för andra; —
då så ej skett, ville hr Blanche förena sig
med hr Jöns Pährsson. Efter hr Blanche upp-
trädde äfven hrr C. A. Larsson och J. Jo-
nasson från Kalmar län och yrkade bifall
till sina förslag, den förre om indragning
af underhållsanslaget för de kungl. slotten,
123,100 rdr, den sednare om nedsättning
af första hufvudtitelns anslag med 25 proc.
Chefen för finansdepartementet frih. af
Ugglas kunde naturligtvis ej inse att något
skäl förefanns, hvarför man nu skulle ned-
sätta ett anslag, som så nyligen blifvit höjdt
till dess nuvarande belopp, och han trodde
icke att någon med skäl kunde säga, att
svenska statsverket saknade förmåga att
uppfylla sina förpligtelser uti ifrågavarande
fall — den enda orsak, som statsutskottet
ansett giltig för någon nedprutning. Hr
Liss Olof Larsson, som äfven föreslagit 25
procents nedsättning, förenade sig med hr C.
A. Larsson, för att möjligen vinna något.
Han kände mycket väl till, hvilken fasa det
väcker på vissa håll, när någon vågar vid-
röra första hufvudtiteln i syfte att få den
nedsatt, men han visste äfven hvad folket
hade att taga af, det var icke dess öfver-
flöd, som gick till skatter, utan hvad det
sjelft behöfde till uppehälle. När det var
goda tider i landet, hade folket ej nekat att
höja anslaget till den kungliga familjen; nu,
när nöd och bekymmer inträngt i hvarje
hem, hade folket rätt att vänta, att man
gick det till möte och gjorde! afseende på
dess betryckta ställning.
I samma syfte yttrade sig hrr Eric Ols-
son, Per Nilsson från Örebro län, Bengtson
från Kronobergs län, Östman och Johan Ois-
son. Hr A. W. Nilsson avsåg det vara rätt
och billigt, då indragningar och besparingar
äro nödvändiga, att de börja ifrån början;
men, som han ej kunde afgifva något be-
stämdt förslag för de nedprutningar, som
här voro af nöden, yrkade han återremiss.
Häri instämde sedan de öfriga, hvilka förut
yrkat nedsättning.
Utskottet försvarades afhrr Hi-rta, Björck,
Otterström, Jan Andersson från Kopparbergs
län, Hedengren, Posse, Key, Lundström och
Gripenstedt. Det var hufvudsakligen af
grannlagenhetsskäl dessa talare önskade
att anslaget skulle orubbadt utgå. Hr Björck
påstod till och med, att icke repre-
sentationen, utan endast regeringen borde taga
initiativ i fråga om mnedsättningar å denna
hufvudtitel. Han glömde framställa någon
antydan huru länge representationen och lan-
Ant olla 2 vänta NÅ att cåAdAant Sn tia tie
ct er
a FO Me sl