kammarens tillf. utskott n:o 6 föreslagit att riks-
dagen ville hos regeringen anhålla om sådana
ändringar och tillägg i förordningen af den 7
december 1866, hvarigenom kommunalstämma på
landet och stadsfullmäktige eller, der sådana icke
finnas, allmän rådstuga i stad finge rätt att före-
slå närmare stadganden angående antalet och
belägenheten inom kommunen af ölstugor eller
så kallade nykterhetsvärdshus, med eller utan
rättighet att tillika till förtäring å stället hålla
vin, sättet för utöfningen af sådan rörelse och
kontrollen deröfver, samt pröfningsrätt af de
personers lämplighet, som sådan rättighet söka.
Endast motionären sjelf och hr RBReutercrona
talade för bifall till detta förslag. Åtskilliga
andra talare yttrade sig i ämnet; men de yr-
kade alla afslag å betänkandet. De tyckte att
kommunalstyrelserna ha tillräckligt stor makt
ändå, när de kunna genast låta stänga en ölstuga,
der oordningar af ett eller annat slag egt rum.
Till hr Rosenbergs motion, att något arfvode
till riksdagsmän för vikaries aflönande, under
den tid han sjelf bevistar riksdag, hädanefter
icke må af statsmedel utbetalas, gaf kammaren
utan diskussion sitt bifall.
Hr Orres motion, att af sådana k. m:ts befall-
ningshafvandes kungörelser, som röra allmänna
val eller länets ekonomiska förvaltning, ett exem-
plar måtte tilldelas hvarje kommuns styrelse, af-
slogs; likaså hr Jöns Olssons i Nordanå motion
angående optionsriätt för arrendatorer af Lunds
akademihemman, i likhet med hvad för arrenda-
torer af domkyrkohemman stadgadt är.
Hr A. Medin har föreslagit att riksdagen måtte
anhålla hos regeringen det regeringen efter in-
hemtande af jernvägsstyrelsens utlåtande täcktes
bifalla: 1:o en nedsättning af 40 procent för
plats i andra klassens vagn å snälltåg, hvilka
äfven borde göra ett kort uppehåll vid hvarje
station; 2:0 nedsättning i frakten för åtskilligt
tyngre gods; samt 3:0 att persontrafiken måtte
skiljas från godstrafiken. Detta förslag ansågs
af kammaren icke förtjena något afseende
Herr Johan Erickzons motion, som åsyftar
sådan ändring i 16 8 1 mom. af stadgan om
mått och vigt, att denna måtte få följande ly-
delse: Omjustering af mått, målkärl och vigter
för landsbygd bör ske hvart tredje år med un-
dantag af längdmått, blef af kammaren ogillad.
Samma öde rönte herr A. J. Sandstedts för-
slag om skrifvelse till regeringen med hemstäl-
lan att beväringsmanskapets vapenöfningar eller
åtminstone öfningarne med andra klassens be-
väringsmanskap måtte för innevarande år in-
ställas. Tillfälliga utskottet n:o 6 hade afstyrkt
bifall till denna motion, och icke en enda
röst i kammaren höjde sig till dess försvar.
Vidare beslöt kammaren för sin del att riks-
dagen skall anhålla hos regeringen dels att nu
lediga öfveringeniörstjensten i generallandtmä-
terikontoret må tills vidare lemnas obesatt, dels
att regeringen ville låta utreda huruvida en så
förändrad arbetsordning inom generallandtmäteri-
kontoret må kunna införas, att de åliggan-
den, som nu tillkomma öfveringeniören, blifva
på de öfriga tjenstemännen fördelade, hvarige-
nom öfveringeniörstjensten, såsom derefter obe-
höflig skulle kunna indragas.
Statsutskottet har hemställt att riksdagen
måtte besluta: 1:0 att alla såväl ordinarie som
extra statsbidrag, hvilka under innevarande riks-
dag varda beviljade att utgå under år 1869,
med undantag af dem, som i nästa punkt om-
förmälas, skola anvisas att utgå från kongl. stats-
kontoret; och 2:0 att alla såsom lån utgående
statsbidrag, äfvensom alla anslag till väganlägg-
ningar och vägförbättringar, bro- och hamn-
byggnader, kanaler och andra vattenaftappnings-
företag fortfarande skola anvisas att utbetalas
från riksgäldskontoret.
Detta förslag godkändes af kammaren, såsom
varande det första steget till att få statens ut-
gifter bestridda af ett enda penningverk.
Samma utskotts förslag till redigering af den
i riksgäldskontorets reglemente, som handlar om
ersättning till statskontoret från riksgäldskon-
toret af den del utaf förstnämnde kontors i riks-
staten beräknade inkomster, som händelsevis
under årets lopp icke ingå, återremitterades;
och skola vi sedan referera denna 3, sedan dess
lydelse blitvit definitivt bestämd.
Frågan om att grekiska språket skall blifva
ett valfritt ämne remitterades till andra kam-
marens tillfälliga utskott n:o 1.
Andra kammarens tillfälliga utskotts utlåtan-
den n:ris 22 och 23, afstyrkande bifall till väckta
motioner, angående laxfisket i Pukaviksfjorden
samt sjöfart och skeppsbyggerinäring m. m.,bi-
föllos.
Vidare beslöt kammaren efter någon diskus-
sion och genom votering, som utföll med 50
röster mot 35, att göra framställning hos rege-
ringen om det tillägg till gällande jagtstadgar,
att regeringen vill till pröfning upptaga af lands-
ting framställda förslag till sådana särskilda
bestämmelser ang. jagten inom landstingsområ-
det, hvilka anses nödiga.
Motion härom var väckt af herr Åstrand,
som äfven påyrkat förbud mot användande af
snaror och giller i vissa delar af landet. Detta
sistnämnda förslag hade utskottet icke ansett
förtjena något afseende, men kammaren biföll
äfven det genom votering (44 röster mot 38).
Till sist fattade kammaren beslut om att or-
det skjält skall utgå ur 11 8 i jagtstadgan.
Kammarens ledamöter voro redan ar helt natur-
liga skäl mycket sömniga när denna fråga före-
kom till behandling och sågo derför med en
viss ledsnad den outtröttlige hr Björck upp-
träda och yrka afslag å utskottets hemställan.
Också voro de icke sena att instämma med
rektor Widell, som för att muntra upp sin-
nena, framhöll vigten af frågan angåendv skjä-
Zanarden och vyrkade bifall till hvad ut- kottet