kammarens tillf. utskott n:o 6 föreslagit att riksdagen ville hos regeringen anhålla om sådana ändringar och tillägg i förordningen af den 7 december 1866, hvarigenom kommunalstämma på landet och stadsfullmäktige eller, der sådana icke finnas, allmän rådstuga i stad finge rätt att föreslå närmare stadganden angående antalet och belägenheten inom kommunen af ölstugor eller så kallade nykterhetsvärdshus, med eller utan rättighet att tillika till förtäring å stället hålla vin, sättet för utöfningen af sådan rörelse och kontrollen deröfver, samt pröfningsrätt af de personers lämplighet, som sådan rättighet söka. Endast motionären sjelf och hr RBReutercrona talade för bifall till detta förslag. Åtskilliga andra talare yttrade sig i ämnet; men de yrkade alla afslag å betänkandet. De tyckte att kommunalstyrelserna ha tillräckligt stor makt ändå, när de kunna genast låta stänga en ölstuga, der oordningar af ett eller annat slag egt rum. Till hr Rosenbergs motion, att något arfvode till riksdagsmän för vikaries aflönande, under den tid han sjelf bevistar riksdag, hädanefter icke må af statsmedel utbetalas, gaf kammaren utan diskussion sitt bifall. Hr Orres motion, att af sådana k. m:ts befallningshafvandes kungörelser, som röra allmänna val eller länets ekonomiska förvaltning, ett exemplar måtte tilldelas hvarje kommuns styrelse, afslogs; likaså hr Jöns Olssons i Nordanå motion angående optionsriätt för arrendatorer af Lunds akademihemman, i likhet med hvad för arrendatorer af domkyrkohemman stadgadt är. Hr A. Medin har föreslagit att riksdagen måtte anhålla hos regeringen det regeringen efter inhemtande af jernvägsstyrelsens utlåtande täcktes bifalla: 1:o en nedsättning af 40 procent för plats i andra klassens vagn å snälltåg, hvilka äfven borde göra ett kort uppehåll vid hvarje station; 2:0 nedsättning i frakten för åtskilligt tyngre gods; samt 3:0 att persontrafiken måtte skiljas från godstrafiken. Detta förslag ansågs af kammaren icke förtjena något afseende Herr Johan Erickzons motion, som åsyftar sådan ändring i 16 8 1 mom. af stadgan om mått och vigt, att denna måtte få följande lydelse: Omjustering af mått, målkärl och vigter för landsbygd bör ske hvart tredje år med undantag af längdmått, blef af kammaren ogillad. Samma öde rönte herr A. J. Sandstedts förslag om skrifvelse till regeringen med hemställan att beväringsmanskapets vapenöfningar eller åtminstone öfningarne med andra klassens beväringsmanskap måtte för innevarande år inställas. Tillfälliga utskottet n:o 6 hade afstyrkt bifall till denna motion, och icke en enda röst i kammaren höjde sig till dess försvar. Vidare beslöt kammaren för sin del att riksdagen skall anhålla hos regeringen dels att nu lediga öfveringeniörstjensten i generallandtmäterikontoret må tills vidare lemnas obesatt, dels att regeringen ville låta utreda huruvida en så förändrad arbetsordning inom generallandtmäterikontoret må kunna införas, att de åligganden, som nu tillkomma öfveringeniören, blifva på de öfriga tjenstemännen fördelade, hvarigenom öfveringeniörstjensten, såsom derefter obehöflig skulle kunna indragas. Statsutskottet har hemställt att riksdagen måtte besluta: 1:0 att alla såväl ordinarie som extra statsbidrag, hvilka under innevarande riksdag varda beviljade att utgå under år 1869, med undantag af dem, som i nästa punkt omförmälas, skola anvisas att utgå från kongl. statskontoret; och 2:0 att alla såsom lån utgående statsbidrag, äfvensom alla anslag till väganläggningar och vägförbättringar, brooch hamnbyggnader, kanaler och andra vattenaftappningsföretag fortfarande skola anvisas att utbetalas från riksgäldskontoret. Detta förslag godkändes af kammaren, såsom varande det första steget till att få statens utgifter bestridda af ett enda penningverk. Samma utskotts förslag till redigering af den i riksgäldskontorets reglemente, som handlar om ersättning till statskontoret från riksgäldskontoret af den del utaf förstnämnde kontors i riksstaten beräknade inkomster, som händelsevis under årets lopp icke ingå, återremitterades; och skola vi sedan referera denna 3, sedan dess lydelse blitvit definitivt bestämd. Frågan om att grekiska språket skall blifva ett valfritt ämne remitterades till andra kammarens tillfälliga utskott n:o 1. Andra kammarens tillfälliga utskotts utlåtanden n:ris 22 och 23, afstyrkande bifall till väckta motioner, angående laxfisket i Pukaviksfjorden samt sjöfart och skeppsbyggerinäring m. m.,biföllos. Vidare beslöt kammaren efter någon diskussion och genom votering, som utföll med 50 röster mot 35, att göra framställning hos regeringen om det tillägg till gällande jagtstadgar, att regeringen vill till pröfning upptaga af landsting framställda förslag till sådana särskilda bestämmelser ang. jagten inom landstingsområdet, hvilka anses nödiga. Motion härom var väckt af herr Åstrand, som äfven påyrkat förbud mot användande af snaror och giller i vissa delar af landet. Detta sistnämnda förslag hade utskottet icke ansett förtjena något afseende, men kammaren biföll äfven det genom votering (44 röster mot 38). Till sist fattade kammaren beslut om att ordet skjält skall utgå ur 11 8 i jagtstadgan. Kammarens ledamöter voro redan ar helt naturliga skäl mycket sömniga när denna fråga förekom till behandling och sågo derför med en viss ledsnad den outtröttlige hr Björck uppträda och yrka afslag å utskottets hemställan. Också voro de icke sena att instämma med rektor Widell, som för att muntra upp sinnena, framhöll vigten af frågan angåendv skjäZanarden och vyrkade bifall till hvad utkottet