ortlottades det först färdigblefna. Den
.eklige vinnaren hade då den fördelen att vara
en förste, som fick bo hyresfritt, under det att
e andre först allt eftersom de öfriga husen
vilka äfven de utlottades) blefvo färdige, kommo
åtnjutande af denna fördel.
Ärliga publieister. Mexikanska tidnin-
en Diario Official meddelar åtskilliga, för vissa
ranska publicisters karakter ej synnerligen
mickrande fakta, hemtade ur några bref från
essa herrar, i hvilka de erbjuda sig att låta
esticka sig. Det första brefvet till kejsar Max
r från hr Roussel, administrator af den i Lon-
jon utkommande tidningen LC International och
r dateradt den 30 juli 1864. N:o 2 är från hr
Tirgelmann, redaktör för Nouveau Monde. Han
,egär 6,000 franes i månaden, för att under
ir Hidalgos uppsigt inrätta en litografisk korre-
spondeus, som skulle förse tidningarne med mexi-
canska nyheter. N:o 3 är från riddaren De-
yrauz de Saldapenna. Han erbjuder kejsaren
att mot en årlig godtgörelse af 40,000 francs
åta Mimorial Diplomatique utkomma två gån-
ger i veckan, på det att den först skulle kunna
meddela mexikanska posternas nyheter, och han
förbinder sig att helt och hållet utesluta de
rader, hvilka E. M. täcktes vara så god och
förteckna. Rörande nyttan af denna manipu-
lation, säger den hedervärda herrn: Hr Drouyn
de Lhuys fasthåller vid nödvändigheten af att
Memorial hvar gång erhåller de första under-
rättelserna från Mexiko. På detta sätt kunde
man då för hvarje post angifva tonen för hela
den kontinentala pressen; har man på fiffigt sätt
frambragt det första intrycket, korsar man med
säkerhet oppositionstidningarnes alla fiendtliga
ansträngningar. Man skulle stadga det nya
kejsardömets kredit och göra terrängen gynsam
för vidare finansoperationer. Kejsarens svar
härå har man tyvärr icke.
Nya atlantiska telegrafkablar.
Man har nu (förutom kabeln från Cuba och
många andra, mindre kablar) tvenne stora at-
lantiska telegrafkablar, hvilka äro i verksamhet,
och en tredje, som snart kommer till stånd och
som skall sträcka sig från Frankrike till St. Pe-
ters-ön och derifrån till Förenta Staterna; ochi
dessa dagar organiseras i England ett bolag,
som skall nedlägga en fjerde kabel, med Brest
och Newyork såsom ändpunkter. Bolaget kallar
sig The Franco-American Submarine Cable
Company, och dess kapital skulle komma att
utgöra 900,000 pd st. (15,750,000 rdr). En
tredjedel af aktierna skall tillhöra England, en
tredjedel Frankrike och en tredjedel Amerika.
De engelska aktierna lära redan vara tecknade.
Franska bankirer skola hafva garanterat den
andra tredjedelen. Kontrakt är redan afslutadt
med Kautschu- och guttapercha-telegraf-bola-
get i Silvertown, London, om tillverkning af
omkring 700 svenska mil kabel, som på en längd
af 5 å 6 mil skall bära upp sig sjelf i vattnet.
Kabeln kommer förmodligen att nedläggas i
sommar.