Litteratur. Bland de till julen utkomn:
litterära alster, hvilka icke kunna hänföras til
det vanliga krams för dagen, som går och gälle.
under rubriken jullitteratur, räkna vi i ett a
de främsta rummen Landtsoldaten, teckning
ur folklifvet i Westergötland af Götha, el
splitterny signatur. Vi leta inom vår skönlitte:
ratur förgäfves efter ett motstycke till denna
folkroman, hvars handlande personer och hän
delser, och till en del äfven språket, äro nästan ute-
slutande förlagda inom det egentliga folllifvets
ster. Götha har med denna roman, till hvil-
ken vi önska många efterföljare, brutit en lands-
väg öfver ett fält, der hittills några få odlare
lyckats draga endast en och annan stig eller
byväg. Hon försätter sina läsare med några
få drag direkte in i sådane förhållanden i all-
mogelifvet, hvilka förut vid yttre påseende förefallit
083 triviala och osköna, men om hvilka man vid
detta arbetes läsande får ett helt annat begrepp.
Götha innehar nemligen i hög grad förmågan
utt uppsöka och framställa det rent menskliga
lifvet — det som lika väl passarin på grefven
som på torparen, på den förnäma fröken som
på bondflickan. Detta gör att hennes skildring
af de enkla osminkade personer, som röra sig
I Landtsoldaten, får ett objektivt intresse, som
pemotståndligt drager läsaren med sig. Lägges
rärtill författarinnans fina observationsförmåga,
såsom en följd hvaraf just det mest egendom-
iga uti folklifvets yttre detaljer blifvit i roma-
nen afspegladt, så säga vi icke för mycket om
i påstå, att Landtsoldaten kommer att göra
epok i sin genre:
Vi vilja icke gå läsaren i förväg med en redogö-
else för bokens innehåll, eller lemna citater derur,
huru vi bekänna oss särdeles frestade att göra
itdrag ur ett och annat af de 38 kapitlen, af
wvilka flere äro fristående, t. ex.: Friare till
ården, Bröllopet, Ttt dryckenskapens offer,
Roparen, Den oerfarne i hufvudstaden m.
I., af hvilka det sistnämnda utvisar att Götha
r lika fin skildrare af hufvudstadsförhållandena,
om af lifvet och sederna bland landtfolket.