efter en längre debatt, under hvuken, utom mo-
tionären, hrr v. Geyer, Säve, C. A. Raab, Sprengt-
porten och Cronstedt uppträdde mot utskottets
hemställan, att motionen måtte lemnas utan af-
seende, yrkande på kraftiga åtgärdersvidtagande
i motionens syfte, hvaremot utskottet understöd-
des af hrr Hasselrot, E. V. Almqvist, Nordström
och Ch. Dickson, hvilka erinrade att gällande för-
fattningar rörande fattigvården lemnade tillräck-
ligt stöd åt de kommuner och myndigheter, som
ville handla med kraft och allvar. För återre-
miss, som slutligen bifölls, talade hrr E. Sparre
och Ehrensvärd, hvilka talare önskade att ut-
skottet skulle yttra sig i afseende på behofvct af
en revision af fattigvårdslagstiftningen.
Utlåtandet öfver motionen om ändring af sista
momentet af 208ijagtstadgan blef äfven åter-
remitteradt.
Andra kammaren återremitterade, på yrkan-
de af hrr C. A. Larsson och Rosenberg samt
efter votering med 85 röster mot 59, statsut-
skottets utlåtande i anledning af regeringens
proposition avgående bestridande af kostnaderna
för allmänt kyrkomöte, hufvudsakligen i syftning,
att det för ledamot föreslagna arfvodet af 300
rdr för hvarje kyrkomöte ej måtte utgå, i fall
detsamma räckte kortare tid än en månad, utan
att endast dagtraktamente då skulle åtnjutas.
Hr Odelbergs af statsutskottet afstyrkta motion
om inköp för statsmedel af till skogsplantering
tjenlig jord i mellersta och södra Sverge samt
om ett förslagsanslag af 10,000! rdr för bestri-
dande af undersökningar rörande derför lämpli-
gaste trakter m. m., äfvensom om rätt för lands-
tingen att expropriera för skogskultur tjenlig,
enskild person tillhörig jord, föranledde en längre
diskussion. Hrr A. von Proschwitz, Ola Jönsson,
Kolmodin, Rosenberg, Hedenberg, Åstrand, Witt
och Per Nilsson från Kristianstads län yrkade
återremiss; hvaremot hrr Per Nilsson i Espö,
Carl Ivarsson, Jan Andersson från Kopparbergs
län, Hierta, Svensn och Jonas Andersson för-
svarade utskottets afstyrkande, emedan utskot-
tet ej för närvarande kunnat komma till något annat
resultat, emedan staten ändå hade tillräckligt
med jord för bedrifvande af skogsodling, eme-
dan den föreslagna åtgärden skulle kräfva en
massa af nya skogstjenstemän och emedan det
vore vådligt, att staten inblandade sig i den
enskilda hushållningen m. m. Särskildt ansåg
hr Hierta sig höra motsätta sig expropriatio-
nen af jord, emedan! det kunde blifva i pro-
portion lika dyrt att expropriera ljunghedar i
de södra landsdelarna som det visat sig vara att
expropriera grusbackar i Stockholms grannskap.
Slutligen ansåg hr Hedlund, att skogsplanterin-
gen bör öfverlemnas åt den enskilda spekula-
tionen och att utskottets afstyrkande derför
borde bifallas i skogsodlingens eget intresse.
Utskottets afstyrkande godkändes likväl med
113 röster mot 43.
Sammanträdet i går afton.
Första kammaren sysselsatte sig i gårdagens
aftonsammanträde uteslutande med behandlingen
af dess tillfälliga utskotts utlåtande n:o 8. Ut-
skottet hade härutinnan föreslagit att grekiska
språket måtte upphöra att vara obligatoriskt
läroämne vid de offentliga läroverken. Herrar
Beckman, lvilken, såsom ordförande i utskottet,
reserverat sig mot dess beslut, Säve, Landgren
och BE. Sparre hänvisade i långa anföranden
till nyttan af grekiska språkets studium och
svårigheten att på lämpligt sätt ordna den un-
dervisning, som skulle sättas i dess ställe. Ut-
skottets förslag försvarades deremot af hrr Berg-
stedt, Hazelius, A. Wachtmeister, Hasselrot och
Arrhenius, hvilka ansågo att då man nu redan
hade två särskilda bildningslinier, det ganska
väl kunde gå för sig att ha ännu en, i synnerhet
som det ämne man velat sätta i stället för gre-
kiskan, engelska språket, i praktiskt afseende
vore af stor vigt för ynglingen att kännä och
derjemte hade en litteratur, som åtminstone ej
vore den grekiska underlägsen.
Genom votering antogs förslaget med 45 röster
mot 16.
Andra kammaren. Bankoutskottets memorial
n:o 2 angående verkställd undersökning och
granskning af Riksbankens tillstånd, styrelse och
förvaltning var vid detta sammanträde föremål för
kammarens öfverläggning.
Med anledning deraf att bankofullmäktige, i
anseende till de stora silfvyeruttagningar, som
egde rum i sistl. november och december måna-
der, läto utlemna silfvermynt af 1 rdr rmts valör
i stället för specier, hade utskottet yttrat
att, eburu utskottet anser fullmäktiges beslut om
utlemnande vid de ifrågavarande tillfällena af silf-
vermynt å smärre valörer i stället för begärda
hela specier icke väl öfverensstämma med en rik-
tig omsorg om riksbankens kredit och anseende,
utskottet likväl, då detta beslut ej kan anses in-
nefatta något öfverträdande af gällande föreskrif-
ter, finner detsamma icke böra till anmärkning
föranleda.
Skulle kammaren instämma i det klander, som
detta yttrande innefattar eller ej? Se der en
fråga, som lifligt diskuterades. Åtskilliga talare
ansågo att, då intet stadgande i bankoreglemen-
tet finnes, som föreskrifver att sedlar alltid skola
inlösas med hela specier, borde fullmäktige icke
så skarpt tadlas för sin ifrågavarande åtgärd.
Herr Björck upplyste, att vexlare i allmänhet bru-
kade få hela specier, men att då åtgången af
dessa i höstas var ovanligt stor, under det ban-
ken hade ett ganska rundligt förråd af fjerdedels
specier, fullmäktige ansett sig böra med sådana
inlösa en del af det till vexling inlemnade sedel-
beloppet. De talare, som försvarade bankofull-
mäktige, voro hrr De Mare, And. Gudmunds-
son, Hedengren, Sääf, Mannerskantz, Bund-
Däck, Key, Otterström, Medin, m. fl.
Deremot gillades det omdöme, utskottet fällt