böcker. Kapten Höckert erkände att han för sitt
hushåll låtit uppköpa åtskilliga varor på kamrera-
rekontoret, men att han varit öfvertygad om att
E. bedref handelsrörelse för egen räkning, kam-
rern hade gjort det innan kapten H. kom till Lång-
holmen och öfver hans rättighet dertill bade H.
aldrig reflekterat. — I den kladd, som Wiberg
fört och hvilken påträffades i ett af magasinerna
vid ransakningen äå Långholmen, fanns antecknadt,
att doktor Klosterberg skulle bekommit åtskilliga
pund bröd, mjöl, 24 ort snus m. m. å kamrerare-
kontoret. Doktor K., tillfrågad härom, uppgaf att
han aldrig för egen räkning bekommit något dy-
likt, men väl reqvirerat sådana varor för sjukhu-
sets räkning, till hvilket ändamål äfven de på dok-
tor K. uppskrifaa artiklarna blifvit använda, enl.
upplysning af Wiberg.
Major Tellander inlemnade en skrift, bvari ban
ifrågasatte poliskammarens befogenhet, att hålla
förhör i detta mål, hvilken anmärkning lemna-
des utan afseende; äfvenså fhade major T. för-
skaffat sig 116 qvitterade räkningar, ställda på Ed-
man för varor som denne köpt i och för sin han-
del vid Långbolmep. På fråga om major T. mot-
tagit och innebaft några af fångarnas medel, med-
gaf han detta, men tillade, att han så snart han
fått veta sig ej ha rättighet till detta, aflemnat
pengarne jemte ränta till fängelsets kassa. Han
Dad mottagit pengarne på begäran af fångarne
sjelfva.
Kapten Höckerts begäran att blifva från målet
skiljd blef ej bifallen, utan ålades han äfvensom
major Tellander att infinna sig vid nästa förhör,
som hålles om tisdag och till hvilken dag hr vik-
tualiehandlaren Sjöberg och lumphandlaren Pfeiff
skulle inkallas.
Fråga om dödsstraffets tillämp-
ning å Hötorget. I polisdomstolen före-
kom i går åter målet emellan bonden Norrlin
och biljardegaren Laurentius Siller. Den sed-
nare är, som vi förut nämnt, af Norrlin instämd
att stånda ansvar för snöbollkastning och för
sitt löfte att taga honom, Norrlin, af daga genom
halshuggning.
Domaren (till käranden). Hvar träffade snö-
bollen?
Norrlin. Den kunde ha träffat i ögona, men
den träffa nedanför, på magen; å (hastigt) jag
fortsätter ansvaret!
Domaren. Ropa vittnena Pettersson och Holm
(sedan desse aflagt eden). Gå ut Holm, medan
jag hör Pettersson (till denna sednare): Hvad
vet Pettersson om den här saken?
Pettersson. Jo, Sillr kastade en snöboll på
Norrlin, men han tog dänen genast.
Norrlin (häftigt). Minns inte vittnet att jag
blef tillbjuden att halshuggas med Holms köttyxa?
Pettersson (säfligt). Jo, han sa, Siller: ta
hit hufvet bonde, så ska jag huggat åf dig.
Siller. Bara spektakel, herr domare.
Domaren. Ropa andra vittnet (till detta, som
inkommit): Hvad vet Holm?
Holm. Det var på Hötorget i lördags som
di kom ihop sej, för Siller kasta en snöboll på
bon.
Siller. Jag får fästa uppmärksamheten på
att han kallade mig för korf; jag yrkar ansvar
på honom för detta. Å
Norrlin (arg). Nå! hvad fick jag då?
Domaren (till Holm). Hörde vittnet några
skällsord ?
Holm. Ja, sedan Norrlin fått snöbollen, så
skällde han Siller för grötbuk och grötstöt.
Norrlin. Det gjorde vi lika mycket. Jag
sa för resten bara att han ska veta hvilken
person han gör....
Siller (afbrytande). Det der är misstag.
Norrlin. Ja, men jag vill njuta lagens fred,
begriper han dä.
Siller. Ni måste ha en konstig lag ni, som
går på så här.
Domaren. Har vittnet något vidare att säga ?
Pettersson. Inte annat än att Siller stod med
yxan i hand vid huggknubben och sade: vill
herrn lägga hufvudet på knubben, så ska jag
göra herrn den tjensten och hugga åfet? Men
han (Norrlin) låttade -bli, slutade vittnet.
Norrlin (framlemnar ett papper). Vassgo
å si.
Domaren (läsande) 3. mil igen... dagtrak-
tamente.... tidsspillning.... hm... jaha ...;
Norrlin inlemnar här en kostnadsräkring, hvil-
ken slutar med 34 rdr 92 öre; hvad säger Sil-
lr om det?
Siller. Nu betalar jag inte ett öre; det är
hvad jag säger.
Domaren. Ha vittnena något mer att säga?
Pettersson. Jo, förstås; han, Sillr, fick en
hög småtitlar breve, utom grötstöten.
Domaren. Jaså: ja, utslag kommer nu att
meddelas: Öfverståthållareembetet fäller biljard-
egaren Siller att för förslämpning å allmän plats
böta 10 rdr och arrendatorn Norrlin att för oqvä-
dande böta 5 rdr.
Stiller. Mjuka tjenare.
Norrlin (i vredesmod). Nääj, jag vill ha löst
utslag, för här gås vidare.
Domaren. Protokollet får lösas om 4 dagar;
kom igen då.
Norrlin. Men kom ihog att jag vill hatbe-
stämdt då.
Makarne Boivie, om hvilka vi förut
berättat att de genom svält och vanvård ihjäöl-
pint gossen Amos Bertram Boivie, hvarvid hu-
strun varit grymmast, hafva nu, genom Svea hof-