azaine, börjar med följande ord: Redan
ungt före detta var denne marskalk, som
fter sitt giftermål med dottern till en af de
berale höfdingarne, en fränka till Lopez,
ndast och allenast bemödade sig om att
vinga kejsaren till en tronafsägelse, för att
edan sjelf bemäktiga sig presidentstolen,
n förrädare mot kejsardömet, liksom ock
not de franska vapnens ära. På ettslugt
ätt visste han att göra flere chefer till sina
ydiga kreatur. Vi vilja endast anföra några
akta, hvilka inför verlden skola läggai da-
sen denne, af sina officerare hånfullt sle
valefrenier marques kallade, marskalks verk-
iga karakter. e) Redan år 1864 satte ge-
reral Brincourt en kejserlig mexikansk öf-
verste i fängelse och lät honom dagligen
inder tvenne timmars tid sopa gatorna. Då
stadens damer fingo se detta, gingo de och
såfvo honom blomsterbuketter. General
Brincourt, för hvilken denna demonstration
för öfversten anmäldes, lät då genom an-
slag förkunna, att hvarje fruntimmer, hvil-
ken klass hon än månde tillhöra, som än
en gång gaf öfversten blommor, äfven skulle
dömas till att sopa gatorna. Naturligtvis
blef hela Chihuahuas befolkning uppretad
öfver denna ovärdiga hotelse och i högsta
grad afvogt stämd mot det genom den fran-
ska interventionen nationen påtvungna kej-
sardömet. Sedan general Brincourt under
tio dagar hade plågat öfversten på detta
förödmjukande sätt, lät han föra honom
till sig och tilltalade honom sålunda: Jag
Jemnar det helt och hållet i ert fria val
att öfvergå till de liberala eller icke; jag
bryr mig d-n derom! Naturligtvis öf-
vergick öfversten genast, och flere offi-
cerare följde hans exempel. db) Kapten Char-
rer, tillörande fremlingslegionen, befallte,
såsom kommendant i San Luis de la Pvz,
prefekten i en liten stad att underteckna
dennes egen broders dödsdom, och bestod
brodrens enda brott i att vara liberalt sin-
nad. Då prefekten vägrade att skrifva un-
der, hotade Charrier äfven honom möd att
arkebuseras, till dess han slutligen bestämde
sig för att skrifva under. c) Då general
Maugin hade besatt den liberalt sinnade byn
Montealto och såg att innevånarne gåfvo
ovilja tillkänna för de franske embetsmin-
nen, lät han en natt taga tillfånga och utan
dom eller ransakning skjuta 46 mexikanare,
deribland församlingens kyrkoherde, hvilke
för honom skildrats såsom varande mycket
liberalt sinnade. Under vägen till afrätt-
ningsstället utropade den krusifixet i han-
den hållande kyrkoherden, i den tro att det
blott var meningen att skrämma de tillfån-
gatagne: Jag skall anföra klagomål hos
fransmännens kejsare och kejsarinna. För
sent!
Under den tid marskalken uppehöll sig
i Matehuala (augusti 1866) gåfvo dervarande
kejserliga myndigheter för honom en mid
dag. Under nachspielet höll han till den
följande tal: Mina herrar! Låtom os:
tala fritt och öppet med hvarandra! Frank
rike vill icke tvinga landet att bibehåll:
den kejserliga regimen. Napoleon ville blot
edert bästa, då ham satte Maximilian pi
Mexikos tron; han har dock nu öfvertyga
sig om, att han i många hänseenden miss
tagit sig. Ni vill ha republik? Nänn
mig presidentens namn; ni behöfver bar
säga ett erd, och jag skall understödja e
med mitt hela inflytande. Frankrike ska
respektera er önskan och lägga er röst
vågskålen. De kejserliga embetsmänner
förberedda på att marskalken gerna skull
se sig utropad till president, tego oc
gingo sin väg.
Dessa äro endast enstaka exempel u
anklagelsen mot denne marskalk, som miss
brukat sin kejsares förtroende på ett sät
hvarpå få exempel finnas i den nyare histc
rien, om än en anklagelseskrift, sådan so
den nu ifrågavarande, kan vederläggas
enskilda punkter. Det värsta af allt, oc
något som aldrig skall glömmas, är, a
3azaine befallte, att i civilisationens kri
mat harhariet akulle inoa fånsar Jöra