DET HEMLIGA FÖRBUNDET
VICOMTE PONSON DU TERKBAIL.
(Forts. fr. föreg. n:r.)
Fröken de Pons uttalade således redan det
första vilkoret för sitt samtycke till frieriet.
— Ah! utbrast herr de Montgory, på för-
hand beredd att göra hvilka medgifter som
helst; det är ju naturligt att jag icke skulle
vilja instänga en ung qvinna på Montgory hela
vintrar,
— Än vidare? återtog Margareta. Får fru
markisinnan de Montgory under sejouren i Pa-
ris öppna sina salonger för den förnäma verl-
den; kommer hon att hafva en loge på operan
och teatern Comdie-Francaise, samt slutligen:
ämnar ni sätta henne i tillfälle att visa storar-
tad välgörenhet, så att hon blir beskyddarinna
eller ordförande för ett eller annat sällskap,
som har till ändamål att bistå fattiga?
Då fröken de Pons uttalade denna 2:dra pa-
ragraf i den äktenskapslag hon för tillfället
stiftade, smålog hon så innerligen behagligt, att
herr de Montgory blef ännu mera betagen. Han
insåg att han måste afsäga sig herraväldet öf-
ver sitt hus... men hvad ville han väl göra?
— Följaktligen, sade han, råder ni mig att
ingå äktenskap?
— Ja...
— Fr far är af samma tanke.
— Min far?
— Ja, jag kommer direkte ifvån honom.
— Ämnar herrarne jaga tillsammans i dag?
Ännu hade icke fröken de Pons förrådt att
hon begrep markisens afsigt med besöket.
— Nej, det ämna vi icke.
— Ahl! ni har således kommit endast för at!
helsa på min far?