en betjenst, som nu visade sig i dörren till rökrummet. — Kom, låt oss äta, sade öfversten gladt. En resvagn stannar härutanför klockan half åtta. — Huru! tillåter ni icke ens att jag först går hem till mig? — Nej, det tjenar ingenting till. — Men Leona? — Ja, skrif till henne ett par ord och säg att ni nödgas göra en resa på åtta dagar. Öfverstens befallning var så uttrycklig, att herr de Lacy måste lyda. Han skref en biljett till Leona, hvari han underrättade henne om sin afresa, och klockan hade nyss slagit half åtta, när han tog plats i. resvagnen, ropande åt kusken: — Jag far till Nivernais. (Forts.)