och med de extra utgifterna från statskonto-
ret. För att tillfredsställande ordna riksgälds-
kontorets ställning borde upptagas ett lån
af icke blott 7,800,000 rdr, såsom regerin-
gen föreslagit, utan af10 millioner och detta
lån borde sammanslås med de sednast inom
landet upptagna 6,millionerna till ett fon-
deradt lån.
Finansministern hr af Ugglas genmälde,
utom annat, i afseende på tullinkomsternas
beräkning, att regeringen dervid ansett sig
icke böra låta leda sig af några supposi-
tioner, utan endast lägga faktiska förhål-
landen till grund, och då medeltalet af tull-
inkomsterna för 1865 och 1866 utgjort
13,600,000 rår och man nu hade att på-
räkna inkomsten af den höjda tullen å soc-
ker, kaffe m. m., så ansåg han, att rege-
ringen haft fullt skäl att beräkna tullinkom-
sterna till 14 millioner. Deremot instämde
han med hr Hamilton deri, att ingen reda
kunde vinnas förr än den ordinarie och
extra-ordinarie statsregleringen blefve sam-
manrförd på ett ställe, i hvilken riktning k.
m. också tagit ett steg genom att upptaga
jernvägsmedlen i den ordinarie statsregle-
ringen. Hvad åter anginge att öka upplå-
ningen till 10 millioner, så medgåfve han
väl, att ställningen derigenom blefve klarare,
men regeringen har icke ansett, att man
kunde våga att under år 1868 inom landet
upptaga ett större lån, än det afregeringen
föreslagna, och han trodde, att statsutskot-
tet borde noga besinna sig, innan det till-
styrker något sådant.
Efter några anmärkningar af hr OC. G.
Mörner och försvar af statsrådet Platen,
yttrade sig hr Wern klandrande öfver att
de förvaltande verken innehafva kassor, af
hvilka de göra utlåning på samma gång som
statens kassa Jider brist på medel. Han
ansåg att riksgäldskontoret kunde helt och
hållet indragas, men gillade ej upptagande
af ett fonderadt (ständigt) lån för sådana
tillfälliga behof som det ifrågavarande.
I andra kammaren väcktes nedan upp-
räknade motioner. Vid den om prygel- och
daggstraffets upphäfvande, yttrade hr De
Geer, att han, lika lifligt som motionären,
önskade, att detta straff så fort som möjligt
måtte kunna afskaffas, ehuru han ej trodde,
att det åsyftade målet kunde fortare hinnas
på detta sätt än genom den under högsta
domstolens granskning varande nya straff-
lagen för armön och flottan, och kunde han
försäkra, att regeringen icke försummat nå-
got, för att så skyndsamt som möjligt få den
ifrågavarande nya lagen färdig.
De i andra kammaren väckta motioner
voro.
af hr O. B. Olsgon: 1. om utfärdande af ett brån-
vinabrännvingsförbud att träda i verkställighet senast
den 16 nästkommande februari; 2. derom att alla
anelag till de kungl. teatrarna måtte indragas;
af br Witt derom, att prygelstraff ej vidare skulle
få användas vid armån och flottan, utan i stället
andra atraff måtte bestämmas;
af hr Ribbing: 1. om ändring i 7 8 af 1853 års
fattigvårdsförordning, i syfte att kommunen måtte
erhålla rättighet att använda försvarslösa personer
till arbete; 2. derom att, med ändring af k. förord-
ningen den 7 december 1866, kommunalstyrelse på
landet och stadsfulimäktige i stad måtte erhålla
rättighet att bestämma så väl antalet af nykter-
hötsvärdshus samt ölstugor inom kommunen som
ock sättet för rörelsens utöfvande och kontrollen
öfver densamma;
ar hr Rosenberg om förändring af gällande stad-
gar angående folkskolan, i syfte att ett minimum
af kunskapsmått måtte bestämmas för de särskilda
afdelningarna af densamma och att ingen, som ej
inhemtat detta minimum, skulle få inträde i en
högre afdelning, samt att inträde i tredje klassen
af elementarläroverken skulle vara öppet för den
folkskole-elev, som inhemtat minimum i folkskolans
högsta afdelning;
kr Magnell: 1. derom, att handlande ej skulle
vara berättigad att lagligen utsöka betalning för
utborgade varor, så vida detta ej skedde inom 30
dagar efter det utborgningen skett, med undantag
likväl för utborgningar köpmän imellan, då tiden
gkulle, i fall beloppet uppginge till minst 200 rdr,
utsträckas till 90 dagar. Uppginge beloppet till
1,000 rår, skulle nuvarande föreskrifser gälla; 2. att,
med ändring i lagens stadgande angående borgens-
förbindelser, borgesmannen skulle få lagsökas först
sedan det genom utsökning blifvit utredt, att gäl-
denären sjelf saknade tillgång;
hr Liss Olof Larsson om rättighet för landsting
att besluta i frågor rörande stängsel.
I första kammaren fortsattes i går valen till
suppleanter i utskotten, och utsågos dertill:
i Bankoutskottet: hrr Westman med 52
röster, Stålhammar med 51, Rettig med 50 och
Falk med 44;
i Lagutskottet: hrr de Laval med 72, Cas-
person med 68, Säve med 58 och Ekenman med
d1 röster.
Till kanslideputerade af första kammaren ut-
sågos hrr Munthe och Fröman med 59 röster
hvardera. Till ledamöter i talmanskonferensen