Inre bark af tall (Pinus sylvestris) 4 till 5 pro. cent. : Rotatock af gul neckros 8 till 10 procent. Renlaf (Clatonia raungifarina, Hoffm.) omkring 1 procent. Professor Stenberg förklarar vidare stt således, när man icke afser de qväfve-hbaltiga (ägghvitartade) beståndsdelarna, hvilkas mängd sannolikt är gauska ringa och icke blifvit bestämd, manlafven och islandsmossan ega det största närinzsvärdet och äro goda nödbrödsämnen; men att do, innan de användas till föda, böra förut utlakas med kall svag lut samt väl sftvättas med vatten, emedan de i annat fall gifva osmakliga anrättningar, som på längden torde ofördelaktigt inverka på matsmältningsverktygen; att hvad manlafven särskildt angår, denna synes ega företräde framför islandslafven icke allenvast till följd af en något större balt af stärkelse, utan ock derföre, att den äfven under vintern är för insamliog tillgävglig; likväl bör den helst så användas, att den utiskade och aftvättade lafven kokas med vatten och den sålunda erhållna lösnpiogen, hvilken innebåller stärkelse, användes till vällivg, gröt eller brödbakniog, men det olösta lemnas obegagnadt. Den inre barken af tall och björk är otjenlig; de öfriga ofvannämnda ämnena kunna användas till nödbrödsämnen sedan de blifvit utlakade och aftvättade. Det berättas med största anspråk på tillförlitlighet att professoren Stenberg lyckats ur flera af ofvannämnda lafvar, företrädesvis ur manlafven och islandslafven, frambringa bränvin till en alldeles oväntadt stor procenthalt i förhållande till råämnet. Bränvinets frambringande beror här derpå, att stärkelsehalten hos dessa lafvars vextcellulosa öfvergår till drufsocker, hvilket i sin ordning genom . spritjäsning ombildas till bränvin. Af drufsockret kan äfven göras sirap. . Skulle allt detta besanna sig, så inses lätt den stora ekonomiska betydelse detta har för Sverge och andra nordliga länder, der dessa lafvar växa i största ymnighet. Enligt bränvinskontroll-byråns årsberättelser för åren 1856—60 utgör förbrukningen till bränvinsbränning i medeltal pr år af säd (hvete, råg, korn och blandsäd tillsammans) 312,000 tunnor och af potatis 1,221,000 tunnor. Det är dock ännu icke lätt att på förhand bedöma alla de ekonomiska följderna; men, om dessa lafvar förekomma i den ofantliga ymnighet som man föreställer sig och efter inbergandet lätt återväxa (man tror attlafvar återväxa efter 3 år), så kan deras insamlande blifva en ny näringsgren för folket, på samma gång som landet besparar en större eller mindre del, ja kanske all den spanmål och potatis, som eljest årligen skulle blifva inkastad uti bränvinspannan, Honstföreningens ÅÄrsexpo. sition. som fortgått sedan annandag jul, upphörde i går. Den företedde ej mycket af särdeles intresse för den större allmänheten; konstvännen såg dock deri många vackra framtidslöften: de flesta af taflorna voro nemligen af yngre och mycket unga artister. Historiemåleriet var blott representeradt af ett par arbeten. N:o 44 Sten Sture erbjudande erkebiskopen Gustaf Trolle fred och försoning, af Salmson. Bland de många figurerna i denna tafla träffade man några med rätt goda uttryck; men kompositionen i sin helhet förrådde temligen mycket nybörjaren, och den svartgrå färgen hade hållits för kär. Villigt erkännes att ifrågavarande motiv — prisämne, uppgifvet af målarakademien -— ej var särdeles lämpligt att behandlas af så unga krafter, som hr Salmsons, hvilken genom andra arbeten gifvit hopp om att blifva en talang med tiden. N:o 27 Gustaf II Adolf i slaget vid Mewe, af O. Andersson. Kompositionen i denna tafla är liflig och rask, såsom det höfves en bataljmålning, men vi måste beklaga, att hr Å., som är en god hästmålare, så föga synes vårda sig om att få sina menniskofigurer menskliga. Hans alltid med nöje sedda taflor skulle, om han visade samma kärlek för menniskorna, som för djuren, vinna ökadt intresse. Bland genretaflorna tilldrog sig Fagerlins Huslig andakt den största uppmärksamheten och var onekligen expositionens, fast icke denne artists, värdefullaste arbete. Vi ha af Fagerlins hand flera arbeten, som i konstvärde stå framom den nu omnämnda, af konstföreningen beställda taflan; men denna är dock, i anseende ill det delikata, man kunde nästan säga, i yt.ersta grad fulländade utförandet, ett arbete som försvarar sin plats och alltid skall tildraga