— MISSNÖJET I FRANKRIKE. :
Kejsarens och lagstiftande församlingens po-
litik i romerska frågan har väckt mycken ovilja
bland nationens demokratiskt sinnade klasser.
Den gamla franska revolutionsandan börjar åter
vakna till lif (såsom den alltid har gjort i
Frankrike då en förändring i styrelsen eller af
dynasti är behöflig), framkallad genom öfverty-
gelsen om att landets regering icke längre re-
resenterar folket, utan i stället förer det samma
akom ljuset. De som gilla kejsarens politik
mot Rom äro icke så bullersamuna, som den
klass, hvilken fördömer hvad som har yttrats i
lagstiftande församlingen; och de som med blida
ögon se, att den nya tryckfrihetslagen och la-
gen om allmänna möten äro och förblifva en-
dast tomma illusioner, äro icke så stortalande
som de politiska partier, hvilka harmas öfver
att kejsaren ännu icke infriat sina braskande
löften om fortsatta liberala reformer. De åter,
hvilka spåra en allmän reaktion i kejsardömets
politik inom och utom landet, lägga mindre sin
belåtenhet härmed i dagen än de som beklaga
sig öfver att finna Frankrike vara stadt i till-
bakagående, under det att andra europeiska sta-
ter gå framåt i afseende på politisk frihet; i
Paris och de stora städerna gifver mängder
temligen öppet tillkänna sitt missnöje och sit!
mot regeringen fiendtliga sinnelag. Den nya
kejserliga politiken prisas mindre af dem, hvilke
den behagar, än den tadlas af dem, hvilka ogill:
den. Parisarne hafva icke på mången god dag
varit vane vid att höra folk på cafterna, buti-
kerna och andra offentliga ställen allmänt och
öppet uttala sina åsigter om att kejsardömet:
dagar äro räknade och att senaten och kam
rarne borde afdankas, derför att de äro en hoj
konspiratörer och Napoleon III:s blinda verktyg
Men det allmänna missnöjet och den allmänn:
misströstan leda icke endast sitt upphof frå:
de politiska händelserna. Det finnes ock
Frankrike en financiel fråga. Franska banke!
innehåller nu mer än en milliard i guld och silf
ver, ett hittills oerhördt bevis på brist på för
troende hos allmänheten till den politiska fram
tiden. Hundratusentals fransmän äro innehaf
vare af värdepapper, hvilka de köpt i medve
tande om och förlitan på, att regeringen förkla
rat de inrättningar och bolag, hvilka utgifvi
papperen, stå uhbder dess särskilda beskyde
men hvilka papper nu äro nästan värdelösg
Detta förhållande alstrar ett vida utbred
missnöje. Handel och industri ligga nere oc
lifsmedlen äro dyra. Hundradetals arbetar
i de fabriksidkande distrikterna sakna syssel
sättning, så att om än inga politiska skandale
förefunnes, skulle det i alla fall råda mycke
missnöje i landet, ty i Frankrike skrifver folke
alla olyckor på sin regerings räkning.
—— LENE NERE