3 sednaste tiden har detta missnöje brutit ut
öppet våld mot myndigheterna i landet och
not lagens tjenare i England, der hundratusen-
als irländare lefva.
En af de sednaste våldsyttringar, hvartill fe-
ierna (så kallade efter en forntida irländsk
vöfding) gjort sig saker, var att söka befria
Vågra häktade kamrater i Manchester; vid
letta tillfälle dödades höndelsevis tre poliskon-
staplar, men de som gjorde befrielseförsöket
ortappades och hafva nyligen, dömda för mord,
med lifvet fått plikta för sitt tilltag.
Denna den engelska regeringens blodiga
hämnd, gällande icke blott enskilda per-
soner utan hela feniska partiet, har natur-
ligtvis, såsom vi tid efter annan omtalat,
väckt den största förbittring hos de afrät-
tades landsmän, men hittills har i främsta rum-
met sorgen tagit ut sin rätt; nu börjar hämn-
den. Telegrammer hafva mer än en gång på
de sednaste veckorna omtalat, hurusom man i
Englands hufvudstad vidtagit särskilda försigtig-
hetsmått af fruktan för repressalier från fenierna.
Att detta haft giltiga skäl synes af en nyss ti-
mad händelse som bokstafligen kommit en del
af London att darra på sina grundvalar och som
injagat skräck hos hela stadens befolkning. Vi
berätta derom följande:
Den 13 dennes lärer polisen i London på mor-
gonen erhållit underrättelse om, att ett försök den
dagen skulle komma att göras för att befria tvenne
bäktade fenier — den ene en af resningens chefer
— ur det fängelse, der de förvarades, det så kal-
lade korrektioashuset. Man tog derför sina för-
sigtighetsmått och byggnaden omringades af patrul-
lerande, civilklädda poliskonstaplar. Dessutom
hade man redan för länge sedan ställt under
polisuppaigt ett i närheten liggande hus, som
var misstänkt såtom varande en samlingsplats för
fenier. Intill den 13 på middagen bade ingenting
misstänkt förekommit; men vid denna tid märkte
tvenne af de utanför fängelset patrullerande koc-
atsplarne tvenne karlar af misstänkt utseende och en
qvinne, hvilkas uppförande var något besynnerligt,
och hvilka personer i oga tycktes betrakta fängelse-
murarne och kringliggande gator och gränder.
Sannolikt misstänkande att de observerades, sökte
de aflågsna sig i olika riktningar, men lemnades af
konstaplarne, så länge de voro i närheten, icke ur
sigte. De förra skiljdes sedan åt, för att åter in-
taga sina anvisade poster. Knappast hade tvenne
af dem åter ankommit till en till Corporationlane
förande genomgång, då tvenne af de förut obser-
verade karlarne i fullt språng och med uttryck af
rädsla och sinnesrörelse i sina ansigten kommo ru-
sande mot dem, i riktniog från fångelset. Anande
oråd, anböllo konstaplarne dem, då i samma ögon-
blick en explosion inträffade, som nästan kastade
både konstaplar och fångar till marken. Den tredje
konstapeln såg i Corporation lane en annan
individ, som emellertid undkom bonom derför att
han af explosionen kastades till marken: Explo-
sionen var så stark, att hela den kringliggande,
tätt befolkade stadsdelen skakades deraf. Nästan
i samma ögonblick såg man i Corporation
lane (en trång gata, som löper längs fängelsets
nordvestra mur och som på motsatta sidan är be-
.byggd med en sträcka af trevånings, tätt befolkade
hus) män och qvinnor, med dibarn på armarna,
och barn med skräck och fasa målade i sina an-
sigten, skrikande, blödande. och ropande på bjelp,
rusa ut i det fria ur de bakom dem instörtande
busen. Från alla sidor tillströmmade de upp-
skrämda innevånarne i grannskapet. Ingen visste,
hvad som händt, eller hvart man skulle vända sig.
Scenen var bjertslitande. Lyckligtvis befann sig
den massa af små barn, hvilka vanligen bruka
springa omkring och leka i grannskapet, ännu i
skolorna, under det att den största delen af den
manliga befolkningen var borta på sitt arbete el-
ler annorstädes. En brescb, omkring 20 fot nedtill
vid marken och 60 å 70 fot upptill i den mer än 2 fot
tjocka och 25 fot höga fångelsemuren,-högar af
krossade tegelstenar och grus, otaliga krossade
fönsterrutor, midtemot en st äcka af totalt-instör-
tade hus, flere remnade och andra, ur hvilka dör-.
rar och fönster slagits ut, och ännu andra, från
hvilka taket sprängts utaf — deremellar döda och
sårade — det var den första anblick af den genom
exp osionen framkallade förstörelsen, som fram-
ställde sig för de häpne åskädarneg blickar.
Rörande de af polisen håktadepefsonerna, hafva
ögonvittnen meddelat ytterligare följande upplys-
ningar: Ungefär 20 minuter före kl. 4 observerades af
några personer i trakten tre personer, två män och
. en qvinna, hvilka förde med sig en kärra, på hvil-
ken stod ett 40 kannors kärl. De drogo kärran
till det ställe vid fängelsemuren, der brescken nu
är. En af karlarna satte en brännare i ett hål på
kärlet och antände densamma. Den slocknade åter;
i samma ögonblick kastade den andres till honom
ett tändsticksfodral och han antände brännaren
ånyo. Såsnart han öfvertygat sig om att den brann,
gprang han jemte kamraten, men greps, såsom här-
ofvan är berästadt. Emellertid hade kärlet med
uvgefår 500 skålpund krut uti exploderat med
en förfärlig knall, som kom hela trakten ätt skaka
och lade allt omkring sig i ruiner, dödade fyra
och sårade sextio personar.
Den ene af de häktade är 46 år gammal och
skräddare till yrket; den andre är 36 år och sko-
makare. Qvinnan är 30 år gammal. Sent på af
toaen sökte hon att strypa sig i cellen, men hin-
drades af fångvaktaren att fullborda sitt uppsåt
och belades sedan med kedjor. Hon char flitigt
besökt den ene af de fångne femierna och har der-
uvder förskaffat sig en känuedom af fångelsots
inre, gom gaf avledning till det med exp:osionen
afsedda befrielseförsöket. De båda fångarne bru-
kade nemligen, på grund af da inom fåogelset gål-
lande stadgar, hvarja eftermiddag kl. 4 tillåtas att
promenera på gården för att hemta frisk luft.
Derpå byggde uppenbarligen de sammansvurne sin
plan; de ville språnga sönder muren, för att un-
der den nilmänna förvirringen gifva fångarne tiill-
fålle att fly. .
2 treone häktade stodo redan den 14 inför
rätta. anzlagade för uppsåtligt mord. I London