Utrikes-Nyheter.
FÖRHANDLINGAR I SCHWEITZISKA NA-
TIONALRÅDET OM KONFERENSEN.
Till schweitziska förbundsrådet har i national-
rådet framställts en interpellation rörande det
förstnämndes antagande at franskå regeringens
inbjudning till en konferens. Denna fråga af-
handlades med åsidosättande af allt, i de flesta
monarkiska stater öfligt hemlighetsmakeri. Pre-
sidentens i förbundsrådet, Dubs? svar var af myc-
ket intresse och vi meddela derur följande ut-
drag: Det är en ny, väsendtligen genom Frank-
rike införd praxis, att numera icke endast stor-
makternas fåvälde beslutar öfver europeiska frå-
gor, utan äfven stater af andra och tredje rangen
inbjudas att deltaga i sådana frågors atgörande;
en af stormakterna (utan tvifvel Preussen) hade
j ust derför mindre väl upptagit den nu ifråga-
varande inbjudningen och man hade der, bland
annat, yttrat, att Frankrike tycktes vilja införa
den allmänna rösträtten äfven vid afgörandet af
internationela frågor. Schweitz hade under sådäna
omständigheter så mycket mindre ansett sig böra
afslå inbjudningen, och förbundsrådet hade afgif-
vit sitt bifallande svar i den afsigt, att på konfe-
rensen endast fästa afseende vid den romerska frå-
gans politiska karakter och lemna dess religiösa
sida helt och hållet å sido. Han, Dubs, hade redan
vid inbjudningens öfverlemnande tilfrågat det
franska sändebudet; om icke äfven det romerska
folket skulle komma att representeras på konfe-
rensen, men han hade måst nöja sig med det
svar, att påfven ännu faktiskt vore regent i Rom.
Ingen europeisk fråga är i så hög grad en prin-
cipfråga, som den romerska. Det är folkens rätt
att bestämma öfver sig sjelfve och icke-inter-
ventions-principen, som frågan egentligen gäller.
I båda fallen är det af väsendtligt intresse för
Schweitz, att dessa principer i fråga om Kyrko-
staten vinna ett europeiskt erkännande.
Hr Dubs tal slöt med följande ord: Konferen-
sen strandade på presternas vi kunna icke —
de vilja icke afstå sin tusenåriga arfvedel —,