SLÄGTFEJDEN
EN ARFTAGERSKAS SJELF-BIOGRAFI
(Forts. från föreg. Af.)
Men ingen gaf akt på våra ord; och herr
Cunningbam skulle genast ha blifvit förpassad
till en annan verld, såvida icke Madge, som
för tillfället med oinskränkt makt kommende-
rade sin omgifning; hade ropat:
— Släpp honom! rör honom icke med ett
finger! Tro ni väl; jag har sparat honom för
en sådan död som denna? Nej; samma blod;
som han vanärat; må rinna i den hand, hvil-
ken tillfogar honom döden. Af mig; syster till
hans hustrus fader på den af lagen icke er-
kända linien, och således faster till hans sed-
naste och moder till hans förra offer; skall han
straffas... Nul
Härvid lyftade hon beslutsamt sin arm;
— Nej, nej; ni vågar icke:;: Detta är ju
ett mord! Släpp mig! Undan! ropade hr Cun-
ningham; i det han med all makt försökte slita
sig lös från dem; som qgvarhöllo honom; och
dervid vred kroppen i alla möjliga krumbug-
ter; för att hans förbittrade hämnarinna måtte
skjuta miste,
I högsta grad uppskakad af denna ohyggliga
scen; som pågick en stund; uppgaf lady Anne
höga rop; under det att jag; begagnande mig
af ett ögonblick, då den man, som bevakade
035; hade sin uppmärksamhet fästad på den
förfärliga striden; som utkämpades i vår åsyn;
hoppade. af hästen och störtade fram till Svarta
Madge, i afsigt att afväpna henne.